Hua, vilken dag det vart. På onsdagseftermiddagar har doktorerna möten och man lurar sig varje gång att det ska innebära att vi andra får det lite lugnare. Liksom denna gång. Efter en körig förmiddagsmottagning hade vi lunchmöte med blåscancergruppen. Det blev mycket diskussioner och vi hann bara med hälften av det vi skulle. Sen direkt ut och täcka för Barbro på sköterskemottagningen. jag skulle bara behöva ta en patient innan hon kom tillbaka klockan 14.00, men när klockan slog 14.00 var jag långt ifrån klar. Efter det var det direkt upp till nästa problem på avdelningen och däremellan en massa annat pyssel från morgonens telefonrådgivning. Jag hann med andra ord INGET av det jag hade planerat.
Det snurrade i huvudet när jag klev ut från sjukan, men eftersom det fortfarande var ljust och jag inte hade nåt roligt danspass att gå på bestämde jag mig för att passa på med en långpromenad. 50 minuter senare anlände jag till Ekershallen övertygad om att jag inte orkade ta ett steg till och jag funderade på hur sjutton jag skulle ta mig vidare hem. En näve nötter gjorde tricket och jag tog mig hem med ryggan fylld av behövda varor. Men nötternas energikick räckte inte långt för nu är jag lika trött igen och sitter och halsar i mig en cola i soffan. Fötterna dunkar, ögonen svider och kroppen känns som bly. Jag undrar om jag nånsin kommer kunna resa mig ur soffan igen.
No comments:
Post a Comment