Konjunktivit?

Höll på att trilla av pin när jag kollade mig i spegeln i morse i det skarpa ljuset av badrumslampan. What the .... ? Vad sjutton har hänt? Ögonlocket på vänster öga lyste knallrött och svullet, medan ögat var halva storleken av det högra. Förvirrat och nyvaket började jag fundera på vem som skulle kunnat ge mig stryk under natten? Sen insåg jag det orimliga i det hela. Eftersom gick det upp för mig att det rimligen är någon typ av inflammation... mest troligt härstammad från Emma som förra veckan gick med förkylning och knallröda vätskande ögon. Med en massa kallt vatten har jag fått ner svullnaden lite och med lite smink syns det knappt alls. Dock rinner ögat och det känns otroligt irriterat. Hoppas det inte blir värre för Emma hade det inte kul förra veckan.

Skönt att det redan är torsdag. Trots att veckan gått supersnabbt känns helgen otroligt välkommen. Gårdagens eftermiddag placerade en stress i mig som jag inte blivit av med än. Jag behövde uppgifter på ett gäng patienter från onkologiskt centrum och allt började med att jag ringde dom för att höra hur jag skulle bete mig eftersom jag fått ett mail med något mycket luddigt om krypterade CD-skivor. Det hela utmynnade i en timmas långt samtal där min kontaktperson där försökte lära mig få fram datan själv via inrapporteringsprogrammet. Det var inte alls svårt och det var inte det som stressade mig, utan det var hennes sätt att lära ut det och det eviga kodpratandet om variabler hit och dit... sånt jag inte förstår mig på. När samtalet var slut var jag högröd i ansiktet och hjärtat gick i 200 bpm. Uppgiven gick jag ner till Malcolm och beklagade mig, vilket resulterade i att han ändrade strategi på sitt projekt och jag suttit i telefonen i onödan. Det gjorde mig ju inte mindre stressad och som sagt stressen hänger i och vägrar ge sig. Idag ska jag försöka pyssla med nåt annat och glömma gårdagens projekt i alla fall tills nästa vecka.

Men nu är det återigen dax att ge sig ut i mörkret och stega mot sjukan.