Knäckt

I telefon

Mannen i telefon: Jag skulle vilja prata med den där kvinnan jag träffade för ett tag sedan.
Jag: Jaha, kommer du ihåg vad hon hette?
Mannen i telefon: Neeej, hon var nåt konstigt, inte läkare och inte sjuksköterska...
Jag: Hmm... (inser att det är mig han pratar om).
Mannen i telefonen fortsätter innan jag hinner säga något: ... hon var sådär 35-40 år.
Jag: *knäpptyst*

Under en sekund knöt sig hela mitt innanmäte i en kraftig kramp, hjärtat stannade och andningen upphörde. Vad sa han? Jag lyckades samla mig snabbt när mannen pratade vidare om annat. Samtalet avslutades och jag var helt tom.

Jag har tack och lov varit förskonad från åldersnoja... visst slår mig tanken ibland att jag bli äldre och inte hör till vad man kallar ungdom, men jag känner mig inte så gammal och jag tänker att så länge man är ung i sinnet så... men jag vart totalt knäckt av hans gissning på min ålder. 35-40 år! Jag? Ser jag så gammal ut?

Jag vet att det inte finns någon anledning att hänga upp sig på detta, men jag kan bara inte släppa det. Det ligger där som spänningshuvudvärken man får om man druckit för lite kaffe. Gror och irriterar. Jag ser väl inte ut att vara 40? eller?