Jag har läst George Orwells "1984", men det var länge sen. När jag var liten brukade jag drömskt kolla igenom böckerna i pappas bokhylla. Det var nog lika mycket mammas böcker, men för mig var det pappas bokhylla antagligen för att den stod i hans arbetsrum. Det var några böcker jag gillade specifikt trots att jag inte läst dom och det var några som hade en bom på pärmen... jag tror det var nåns slags deckarserie och så var det "1984". Av nån anledning la jag beslag på just "1984" och läste den någon gång i tonåren. Jag minns inte mycket av den, men jag minns att jag gillade den och tyckte den var mystisk. Nu har jag bestämt mig för att läsa den igen.... undrar bara vart boken är, för jag vet att jag har den i min ägo.
Anledningen att jag började fundera på den var den artikel kolumnisten Staffan Heimersson skrivit i dagens Aftonbladet. Han skriver om Facebook och refererar till boken av Orwell. Om Big Brother-samhället och om att allt man gör på Facebook är övervakat och kommer finnas där för alltid.
Han har rätt. Det är skrämmande hur rätt Orwell hade när han skrev sin bok. Boken som är publicerad 1949 och som förutspådde något som liknar den värld vi lever i idag... med skillnaden att vi gör det frivilligt.
Från Wikipedia: Invånarna i Oceanien övervakas minutiöst och tvingas ständigt lyssna på propaganda, bland annat genom en apparat i varje hem kallad teleskärm. Denna teleskärm har uppenbara likheter med en TV med skillnaden att den även övervakar samtidigt, samt att den ständigt är påslagen.
Idag är tv-skärmen en dator. Datorn matar oss ständigt med propaganda och information som tvättar våra hjärnor fast vi inte fattar det. Vi lägger ut våra liv för hela världen att övervaka och ingenting av det vi delar med oss är längre vårt eget. Så fort vi blottar vår själ i en statusrad på Facebook är den officiell... för alla andra att beskåda, analysera, beundra, fördöma och nyttja för all framtid.
Det finns en del begrepp i boken som man otäckt nog också kan passa in i den interaktiva värld vi idag lever.
Dubbeltänk innebär i boken att kunna hålla två motsägande trossatser i huvudet samtidigt och att dessutom acceptera båda som sanna, att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning.
Detta förekommer i form av att människor lever ett liv i verkligheten och ett på nätet. Mycket av det som skrivs skulle aldrig uttryckas irl, men på nätet kan man gå in i ett alterego som man tillslut blandar ihop med verklighet och tillslut kan det blis vårt att skilja de två åt.
Krimtänk är en tanke som är kriminell. Det behöver inte vara något som man medvetet tänker. Det kan vara något man av misstag uttrycker i sömnen.
Detta skulle kunna liknas vid att folk inte inser effekten av allt de delar på nätet. Att skriva att chefen är en jubelidiot är inget som skulle uttrycks till dennes ansikte, men på Facebook kan det lätt glömmas bort att chefen säkert också är medlem eller har folk i sin närhet som ser och visar. Den egentligen så oskyldiga tillfälliga ilskan mot chefen gör att du förlorar jobbet.
Nyspråk är ett språk som utvecklas med syfte att begränsa individens tankeutrymme.
Många menar att internetspåket begränsar oss. Vi lägger oss till med ett ordförråd som tar över det vanliga. Skriftspråket på internet förminskar vårt intellekt och man glömmer lätt hur det är på riktigt. detta behöver inte nödvändigtvis heller bara innefatta språket utan och den förminskning av vårt eget tänkande som kommer med den konstanta tillgängligheten till information. Internet tänker åt oss. Medierna säger åt oss vad som är rätt och vad som är fel och vi behöver egentligen inte ha några egna åsikter alls.
Ja, nu inser jag att jag överanalyserat, men det ÄR faktiskt skrämmande hur denna bok som kom så långt innan internet ens var påtänkt kunde ha så många rätt (fast i ett helt annat forum). Orwell is king!
Men... nu ska ni inte tro att jag ställer mig på den sidan bland det folk som säger si tycka Facebook är botten (men som många själva har konton). Nä, jag tycker Facebook är ganska roligt... det gäller bara att sätta begränsningar på vad man delar med sig av i sitt liv. Jag skriver ganska stor del av mitt liv här i bloggen, men mina innersta tankar... ja, dom behåller jag för mig själv.
No comments:
Post a Comment