Den långa vägen hem

Just ja... jag är hemma igen. Det suger det med. Söndagen började så bra med en underbar löptur rund Osudden i perfekt väder. Sol och några minusgrader och ett tunt täcke snö som dämpar under fötterna. Sprang som aldrig förr. Väl hemma igen kunde jag krypa ner under täcket och värma mig i Bäjbs famn och kolla på Nyhetsmorgon. När Bäjb vaknade spelade vi Tomb Raider. Eller nån variant av det. Lara Croft and the Gaurdian och Light. En vinkel, massor med monster och co-op. Kan inte bli annat än succé. Minns väl att mitt absoluta favoritspel genom tiderna är Baldurs Gate och detta är nästan identiskt.

Sen kollade vi handbollen när Sverige gjorde bort sig och förlorade sin plats på prispallen innan jag begav mig hemåt i HellSaab. Jäklar vad det va mörkt. Första biten var helt öde och det var nästan som om jag körde omkring mitt ute i ingenstans och helljusen gjorde bara scenen ännu mer läskig. Efter Ödeshög blev det lite mer trafik tack och lov. Dock var hela resan lite halvläbbig. Vägen glänste bra på sina ställen och även om jag tack och lov inte märkte av att det var halt var det nog det.

Nu har jag släpat mig hem från parkeringen och packat upp Bäjbs gamla vita xbox 360 som jag fick med mig hem. Ska inte koppla ihop det ikväll eftersom det är måndag i morgon och vi vet ju alla hur lätt det är att fastna i ett spel om man börjar. Nä, det får bli i morrn eller nåt. Nu blire iordningställande av matlåda och kaffebryggare innan sängen.