It's acctually friday

Jag trodde faktiskt inte dagen skulle komma. Veckan började så otroligt segt att det kändes som en evighet tills man skulle bli ledig igen, men nu huxflux är dagen här. Konstigt nog känner jag att jag verkligen behöver vara ledig. Med första hela veckan sedan julledigt tycker man inte det skulle kännas så, men på nåt sätt känns det värre än nånsin. Jag vill vara långledig. Jag vill ha semester. Jag vet inte vad jag skulle göra, men det bara känns så där otroligt behövligt.

Nu har jag i alla fall bara några timmars jobb framför mig innan jag får 2½ dags ledigt i alla fall.

Ursäkta mig men Helena Bergström gör sig väl bara allt för löjlig. Hon anser sin man mobbad och utfryst. - Nämner man Colin Nutley gör man det med ett småleende. Det är mobbning, sade hon i debattprogrammet på SVT. Det kanske kan berö på att man är trött på att alla hans filmer ter sig likadana eftersom Helena själv är med i dom och att han är en sån dr stöddig britt som vägrar prata svenska... eller jag vet inte. Det är väl heller knappast till hans fördel att han inte kan prata själv utan att hans fru måste komma med såna här utspel åt honom.


Till nåt helt annat. Känns som det var otroligt länge sen jag köpte mig nåt nytt fint klädesplagg. Definitionen av länge håller jag för mig själv. jag ska nog ta en vända på stan efter jobbet. Nu är ju inte januari världens fetaste månad och plåskan är ganska tom med en vecka kvar till lön, men ibland bara måste man ju unna sig eller hur? Nä, nu ska jag ge mig i väg för att jobba de där sista timmarna.