Författaren i mig går på högvarv

Ni ska inte tro att min hjärna slutat spela låtar från mitt förflutna bara för att jag inte skrivit om det på några dagar. Snarare tvärtom. Hela tiden på shuffle kastas jag fram och tillbaka i the history that is me.

Vad har jag gjort åt det då? Jo, jag började skriva ner några minnen, men jag insåg ganska snabbt att jag inte kunde begränsa mig. Jag har under veckan skrivit och skrivit på vad som nu blivit mer eller mindre en novell. En novell om mitt liv i musik. Trots att jag skrivit i flera dagar har jag bara kommit till tidiga tonåren och minnena bara öser över mig och jag hinner inte skriva i den takt hjärnan förser mig med dom. Jag har alltså mycket kvar. Och jag måste säga att det är otroligt skönt att skriva av sig. Det känns som det tunga i det släpper. Missförstå mig inte. Det är långt ifrån någon snyfthistoria. Tvärtom. Det är härligheten i det hela som är skönt att få återuppleva. Tänk vad man egentligen varit med om i sitt liv!

Jag fortsätter skriva och jag tänker posta historian i delar med start i morgon tänkte jag. Jag kommer länka i högerfältet så ni behöver inte vara oroliga att missa det. För ni vill inte missa det hahah! Alla tycker ju att det är SÅ intressant att läsa om mitt liv, right?! RIGHT!?