SVT debatt

Jag har precis kollat på förra avsnittet av SVT debatt från 3 mars. Avsnittet tog upp ämnena: BigBrotherpsykos, bloggbråk och upprättelse till barnhemsbarn.

Jag ar sett programmet nån gång tidigare och jag är lika bestört nu som då över programledare Janne Josefsson. Har är ju rent usel. Han verkar ha noll koll, avbryter på hel fel ställen och låter inte folk komma till tals. Debatterna leder ingestans alls eftersom ämnet byts så fort diskussionen kommit igång. Ganska värdelöst program.

Anledningen att jag kollade nu var för att jag ville se och höra Kissie uttala sig om sin person. Kissie har ju nämligen på senaste tiden sagt att hon mer och mer lämnat sitt alter ego Kissie och numera skriver som sig själv: Alexandra Nilsson. Dock tycker jag inte innehållet i bloggen ändrats ett skit. Är det alltså så att Kissie och Alexandra alltid varit densamma?

Big Bro'
Vad gäller Big Brotherdiskussionen tycker jag det är rent ut URLÖJLIGT att Janne Josefsson att försöka få det till att programchefen Anton Glanzelius vill människor illa genom programmet. Han vill såklart få tittare och det är liksom vad hela programmet går ut på och har gjort hela tiden. Människorna som söker till programmet vill synas, höras och bli kända över en natt och här har de sin chans. Det kan inte vara nån annans ansvar än deras själva. De vet under vilka förutsättningar de går in i huset. Upplägget är tydligt och programmet eller idén är knappast ny längre. Det är vuxna människor vi pratar om här. Ingen tvingar dem in och de är fria att gå när som helst.

Sen sitter nu Linda f.d Rosing och gnäller över hur hon ångrar sig och att hon kommer leva med synen människor har på henne i hela sitt liv. Nu är det ju faktiskt så att Linda inte fören nu kommit på detta och hon har inte direkt gjort ett skit för att försöka ändra sin image. I alla fall tycker inte jag man gör det genom att medverka i program om hur man opererar om hela kroppen o.s.v. Carolina Gynning var också med i Big Brother och hade samma stämpel som Linda när hon kom ut. Carolina var dock lite smartare och gjorde nånting av sitt kändisskap och idag är hon framgångsrik på alla sätt. Grina på du Linda, men ingen tycker synd om dig.

Bloggbrudar
Kissie hävdar att hon får skriva om vad som helst och att det hon skriver är hennes liv. Självklart får hon det trots att alla vet att det är hennes liv med modifikation till hennes egen fördel hon skriver. Om man till exempel tar det mycket omdiskuterade barnmatshetset så kan alla som följt bloggen se att hon trots att hon skriver om hur lite kalorier hon fått i sig genom sin burk med barnmat, hela tiden ätit andra saker och inte alls ser ut som bilderna visar. ALLA vet att Kissie retuscherar till max och eftersom hon faktiskt visar upp sig i verkligheten med är det inte svårt att se att hon inte ens är lik bruden på bilderna i hennes blogg.

Skrämmande nog har faktiskt hennes barnmatshets fått många unga tjejer att hoppa på barnmatsdieten och liksom Kissie också har påpekat ser man otäckt nog hur affärerna tar vara på gratisreklamen och ställer barnmaten i fokus både i reklamutskick och i affärerna. Kissie hävdar med bestämdhet att hon inte själv utnämnt sig ideal. Det är ju sant. Hon har aldrig sagt: "Hej, jag är ett ideal, gör som mig". Faktum är dock att hon ÄR ett ideal för många unga tjejer och det är kanske moralen Kissie bör jobba lite med. Hon har all rätt i världen att skriva om vad hon vill, men om hon öppnade sina kändiskåta ögon lite mer skulle hon se att hon faktiskt skapar extrem skada. Som 30plussare är det lätt för mig att sitta och läsa Kissies blogg och skratta över hur patetisk den är. Det är ren underhållning och det är lätt att glömma hur otroligt lättpåverkade unga tjejer är. Kissie sätter idealet och hon berättar hur man ska nå dit. Operationer, sprit, dyra kläder och barnmat.

Man tog också upp frågan om ifall inte Kissie är stämplad för evigt tack vare bloggen och jämförde med Blondinbella som idag är Isabella Löwengrip, en gång hatat nu älskad av alla. Tja, det är frågan det. Frågan är om inte Kissie låtit det gå lite för långt för att kunna ändra sin personlighet och bli älskad av den stora massan. Är hon en Rosing eller en Gynning? Det återstår att se.

Barnhemsbarn
Den sista debatten, kändes helt malplacerad i programmet, men likväl tänker jag kommentera den med. Det handlade om det faktum att det finns ett förslag om att vanvårdare barnhemsbarn ska få en kompensation för lidande på 250 000 kronor och en ursäkt från regeringen. En gottgörelse. Den ska gälla personer som utsatts för övergrepp och vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården under perioden 1920-1980.

Jag är inte alls insatt i hur barn- och ungdomsvården såg ut under den tiden, men jag antar den var under all kritik.För att få lite inblick i detta har jag skummat igenom hela den utredning som gjorts av Socialstyrelsen och som går under titeln: Vanvård i Social barnavård under 1900-talet, SoU 2009:99. Jag antar att folk till en början var alltför dumma för att fatta vad som var rätt och fel. Aga var ju en vanlig uppfostringsmetod under lång tid och det tar tid att ändra folks uppfattning och vad som är rätt och fel. Lite utdrag från skriften:

I fråga om inskränkning av friheter och förmåner var det inte tillåtet att dra in eller minska på elevens matportioner. Att bestraffa genom att inte ge barnen mat var således förbjudet från 1937.
Om bestraffningen innebar att man skilde eleven från kamrat-erna på fritiden fick detta inte pågå längre än sex dagar i sträck. Isolering på skyddshem fick inte användas mot elever under 15 år. En elev fick inte hållas isolerad längre än sex dygn i sträck. Upp till tre dagars isolering kunde föreståndaren själv besluta om, men för en längre period krävdes styrelsens ordförandes medgivande.
Hur själva isoleringen skulle gå till var strikt reglerat. Isolerings-rummet skulle ha full tillgång till dagsljus. Eleven skulle få ha sina egna kläder på dagen och få läsa, skriva eller ha tillgång till någon form av sysselsättning. Efter två eller tre dygn skulle eleven få vistas ute eller i en annan lokal någon tid varje dag. Föreståndaren var skyldig att föra journal över alla bestraff-ningar som utdelades. Dessa skulle granskas av styrelsen och av skyddshemsinspektören.

All kroppsaga saknar stöd i lagstiftningen efter 1946, men det blev inte enligt lag totalt förbjudet fören 1979.

1960, i samband med den nya barnavårdslagen, kom ännu en ny stadga att reglera verksamheten vid ungdomsinstitutionerna som nu hade fått beteckningen ungdomsvårdsskolor. I denna stadga förbjöds kroppslig bestraffning och kränkande behandling, vilket nämndes i ett tidigare avsnitt.

 Den enda bestraffningsmetod som Socialstyrelsen samtyckte till var det så kallade ”naturliga straffet”, det vill säga att barnet fick lära genom egna misstag.

Så inget det dessa människor säger sig blivit utsatta för kan man hitta stöd för i förordningarna som fanns. Fram till att socialtjänstlagen trädde i kraft 1982, vilade dock det främsta tillsynsansvaret på vistelsekommunen, vilket de inte skötte speciellt bra. I intervjuerna med offren vittnas om utebliven tillsyn, stora brister i den tillsyn som faktiskt gjordes, att tillsynen var föranmäld och myndigheterna agerade inte trots att de hade kännedom om missförhållanden samt byråkratisk handläggning.

Vad är det då för regering vi ska skylla på? eftersom det är dom som ska be om ursäkt. Ja, jag har gått igenom listan för vilka som styrde vårt land under 1900-talet och kommit fram till att alla är lika skyldiga.

Morgan Alling medverkade i debatten på SVT och han säger att han tacksamt tar emot de 250 000 kronorna, men verkar ändå ganska likgiltig. Och jag förstår honom. Vad ska dessa 250 000 kronor tjäna till? En ursäkt är de ju såklart värda, men samma där: vad ska den tjäna till när skadan redan är skedd och dessutom kommer ju de som ber om ursäkt vara folk som inte haft nånting med lidandet att göra. Det finns såklart människor i livet som var med och orsakade detta lidande. Är det inte mer logiskt att samla ihop dom och få dom att be om ursäkt än att vår nuvarande regering gör det.