Xynthia är på väg mot Sverige. Vi gillar ju inte oväder med namn... de innebär ofta trubbel. Men stormen ska vara försvagad när den når oss säger de som kan och vet... bara klass 1 varning... som om det ens skulle vara nåt att skriva om efter allt oväder vi haft. Är det bara för att den har ett tjusigt namn som ger lockande rubriker?
Även tågresan hem gick smärtfritt... eller nja, inte helt, men vi var framme i tid och utan förseningar. Dock hamnade jag i en vagn med otroligt irriterande människor. Varför kan folk inte bara sätta sig på sin plats och hålla käften? Förutom vad jag tror var ett manligt par som blivit dubbelbokade och for fram och åter för att fixa, satt där en tjugoårig tjej med sin pappa i ett tvåsäte fast mittemot varandra. Verkade vara riktiga Östermalmsfolk och pappan satt med sin laptop i knät iklädd kostym, medan dottern satt och prata högt och ljudligt om hur bra hon var... alla utbildningar hon gick och gått och hur hon skulle bli projektledare and so on. Hon pratade med ett par som satt i ett satt snett bakom dom. Dessa fyra personer pratade så hela vagnen och säkert även den brevid nu vet hur stort stall de har, hur många fina hästar de har som vunnit sååå mycket fina priser och hur många miljoner de nu ska bygga om stallet för. DIE!
Inte fören strax innan Laxå tog en av kvinnorna vid mitt fyrasäte ton och började prata för att slippa höra de andra gnöta. Vi satt fyra av kvinnligt kön vid ett bord och det slutade med ett riktigt trevligt samtal oss emellan om SJ och vädret och så vidare. Sen gick resten av resan väldigt fort.
Och då var man alltså hemma igen. OS är över, vi avslutade visst med ett brons, och TV-Sverige återgår till det normala. Överlag tycker jag Sverige gjort riktigt bra ifrån sig trots att alla skrek fiasko första dagarna. Det enda riktiga fiaskot var väl hockeyn. Men är det riktigt skönt att det är över för denna gång.
En annan sak som är över är helgen... igen. Måndagen stundar och jag drar och lägger mig. Hoj.
No comments:
Post a Comment