It's a mad mad world

Göteborg är storstaden jag alltid velat bo i och förknippat med godhjärtat, trevlig folk och mysiga gator, parker och hak. Men nu? Jag tvivlar. Under senaste tiden har Göteborg mer och mer blivit en stad med dagliga tidningsrubriker om dödskjutningar, knivattacker, våldtäkter och mordbränder. Har Göteborgarna blitt spritt språngande galna? Min känslor för staden börjar mer och mer likna de jag har för Stockholm. Jag har aldrig känt mig direkt otrygg när man varit ute och gått i Göteborg, men nu... inte skulle jag vilja gå själv genom Hisingen som man gjort några gånger efter krogen. No way.

Men nu är inte Göteborg den enda staden som gått bananas. I förrgår blev en kvinnan nästan våldtagen utanför sjukhuset av en 22-åring mitt på blanka förmiddagen. Som tur var lyckades hjälten Rickard stoppa dåren.


På lördagseftermiddagen händer det igen. En annan dåre ger sig på att försöka råna Forex genom att ramma rutan med en skåpbil. Också detta i dagsljus. Mannen i bilen, som dessutom var helt själv, misslyckades kopiöst och sprang ifrån platsen.

Det senaste i galenskap från mitt län är att ett mordförsök på en fest i lilla Laxå. En 22-åring högg en 44-åring med kniv.

Det verkar inte finnas nån ende på galenskapen. Nåt måste göras... jag vill inte leva i en värld där du riskerar bli mördad så fort du kliver utanför dörren, eller ens andas i din egen lägenhet. Vem vet nån kanske eldar upp den med dig i den... bara för att den känner för det.