En lieman i päls

Å jösses vad jag har sovit gott. Ville INTE gå upp när klockan ringde. Kom inte alls i säng när jag sa att jag skulle gå och lägga mig, utan höll på och fixa och dona en bra stund, men efter att jag väl la mig minns jag inte mer än att jag la ner huvudet på kudden. Skönt att det är torsdag.

Läste om katten Oscar på morgonen. Idén med att ha en katt på ett vårdboende är ju helt enormt underbar. Djur är det absolut bästa för deprimerade gamla ensamma människor. Jag minns de gånger vi hade besök av personalens hundar när jag jobbade på vårdboende och de gamla sken upp som om det vore den bästa stunden i deras liv.

Katten Oscar är dock speciell. Han känner på sig när nån ska dö och kryper då upp och lägger sig hos den personen. Kan tänka mig att det måste kännas lite skrämmande för de boende om katten kommer i närheten av dom, men tänk ändå vilket underbart sätt att dö, med en spinnande katt uppburrad hos en... speciellt om man i övrigt är ensam.