Himlen gråter

Undrar om det är för att den tycker synd om mig... jag tror det. Det börjar bli otäckt vanligt förekommande de här med att jag sover illa. Jag vet inte hur många gånger jag vaknade i natt för jag tröttnade på att räkna. Jag tror det kan ha att göra med skräcken i går när jag upptäckte att större delen av de journalinmatningar jag gjort inte finns i datorn längre. Det börjar dra ihop sig tills det ska vara klart och jag har massor kvar där jag inte fått de kopior jag vill ha eller där det fattas uppgifter. Stress, stress, stress. Jag ångrar mig varje dag att jag en gång i tiden började med den där jäkla forskningen. Jag menar, hur kul är det egentligen? Det är skittråkigt att läsa journaler, det är skitkrångligt att beställa kopior och det är skitstressigt att hinna klart. Resultatet, ja, det tar ca 30 minuter att få det redovisat och sen är det dax för mig att börja på nästa år. Och inte en spänn extra får jag för det. Äh, tillfällig svacka hoppas jag... jag är ju ganska stolt över det jag gör ändå. Ibland glömmer jag det bara.

Jag börjar fundera på att köpa träningskort på Friskis igen. Det börjar bli mörkt ute och om polisen är oroliga för att våldtäktsmännen som härjade innan sommaren ska slå till igen borde väl jag vara det med. Det gör mig vansinnig för jag tycker det är så förjävligt att man inte ska kunna vara utomhus utan att riskera sånt, men det är väl den bittra verkligheten I guess. Tyvärr ser Friskis schema inte alls spännande ut. Det är ju efter jobbet som gäller i sånt fall och då är det i princip bara tisdagar och onsdagar som det finns nåt kul på. Om en månad öppnar de ytterligare en lokal på öster, men det hjälper ju inte mig. Jag lär ju inte ta mig flera kilometer åt fel håll för det. Jag önskar de istället satsat pengar på gymmet och utbyggnation av det. ALLA ska ju visst träna efter jobbet och det är proppat mellan 16.00 och 19.00 typ. Det pallar jag inte. Att vänta på maskiner är ju skittråkigt och kan ta död på vilken träningsmotivation som helst. Hmm, jag får nog fundera lite till innan jag bestämmer mig.

Det spöregnar ute... regn är nog det tristaste när det gäller att gå till jobbet. Det är skittråkigt att komma fram dyngsur och hänga in kläderna i det pyttelilla skåpet. De är ju forttfarande lika blöta när man ska gå hem och har lagt sig till med en svag doft av mögel. Bör nog in och gräva i garderoben efter mina regnkläder för detta lär ju inte vara höstens enda regniga dag.

Hear ya latersch, folks!

(En liten parentes... ordet dax... är inte det ett riktigt ord? Jag frågar eftersom det alltid blir korrigerat med rött streck. Om det inte är det är det väl hög tid att det blir det).