Föreningsmänniskan Hanna

Hon finns inte! Jag ångrar mig till döds att jag gick med i styrelsen för sjuksköterskeföreningen för urologisyrror. Jag var inte ens medlem när jag blev styrelsemedlem. Jag blev övertalad av ordföranden när vi var på Europaträff i Milano för flera år sedan, men intygan om att det inte var mer än att sitta med på möten. Det var en lögn. Det är massvis med mailutskick varje dag att läsa igenom och kommentera. Det är att styra upp en massa grejer och nu att ta över hemsidan.

Det sista hade inte varit några problem om det inte hade varit för allt krångel. Med rätt verktyg hade jag kunnat uppdatera på ett kick, men nu är det som så att jag inte har rätt verktyg... dvs program.

Allt jag hittills lyckats åstadkomma med hemsidor och forum har jag lärt mig själv. Jag har alltså ingen baskunskap för vad jag behöver för detta. På jobbet har jag ett program som heter SharePoint som är nån typ av webbsideredigeringsprogram a'la Frontpage. Det är simpelt och bra. Dock kan jag inte lägga upp saker på webbsidan på jobbet eftersom landstinget har spärrar. För att kunna göra det måste jag använda Episerver vilket jag inte får utan en utbildning för flera tusen. Här hemma är raka motsatsen. Jag har ett ftp-program som sköter uploaden på webbsidan åt mig, men inget program att redigera i. Eftersom jag inte vet vad jag ska leta efter för program som är gratis har jag hittills gått nit. Detta tar alldeles för mycket tid för mig att få att fungera och det får ju dessutom göras på fritiden och det har jag absolut ingen lust med. Som sagt jag är ingen föreningsmänniska och det jobb jag gör vill jag ha betalt för.

ÅÅÅÅÅÅÅåååååå, när ska jag lära mig att säga nej?!?!?