Bra bemötande kostar inte en krona SJ!

I vintras blev det dubbelt så mycket tågförseningar i tågtrafiken jämfört med ett vanligt år. Sammanlagt rörde det sig om 83 000 timmar – motsvarande nästan 9,5 år.

SJ påstår sig göra allt de kan och att de vidtagit de åtgärder som behövs och de har medel till. Dock menar de nu att de får för lite bistånd av regeringen... 700 miljoner kronor mindre år 2011 än vad Trafikverket bett om.

– Problem med att vi inte klarar underhåll gör att vi får problem ute med växlar som krånglar och så vidare. Klarar man inte av att underhålla är det risk att det går sönder, krånglar och blir stopp i trafiken.

Ok... har har vi en stor brist med vår regering. Förbifarten i all ära, men att satsa på tågen och rälsarna skulle gynna hela landet och inte bara de stöddiga Stockholmarna. Mikael Nyberg skriver mycket intressant om: Det stora tågrånet och här redovisar han att:

Ministern framhåller att hon höjt anslagen till drift och underhåll av järnvägsnätet med 38 procent. Siffran blir mindre imponerande om man tar hänsyn till prisökningarna. Sedan början av 2000-talet har tågtrafiken ökat med omkring en tiondel, men underhållet av banorna var 2007 till 2009 nästan en tiondel lägre i volym än 2002, och i en rankning 2007 var Sverige sämst i Europa på området.

Dock tycker jag det är konstigt att SJ inte, med de priser de tar för en tågresa kan reda sig. När jag kollade nyligen hade tågpriset för den sträcka ökat med en hundralapp i ett stycke. Priserna stiger och stiger och kvaliteten blir allt sämre. Dålig ekvation.

Visst, Trafikverket kan inte trolla med knäna, men vad gör man när man har underskott i resurser? Jo, man försöker göra det bästa av det man har. Jag kan jämföra detta med mitt eget jobb. I vården går man många gånger på knäna. Brist på tid, personal och andra resurser gör att man inte kan ta emot och erbjuda alla det de egentligen skulle vilja eller behöva. Men när resurserna tryter och man inget kan göra med det materiella har man en sak kvar och det är sig själv och det bemötande man har mot de som efterfrågar den tjänst du inte kan erbjuda.

Simpel information om vad som pågår. Vad som orsakar stoppet och vad som görs åt det. Trafikverket och SJ har såklart en uppfattning från början om hur lång tid det kommer ta att lösa problemet... dela det med resenärerna. Ge dom vatten och nåt att äta. Se till att toaletter fungerar och är det möjligt låt folk gå av och sträcka på sig.

Jag har en gång varit med om bra bemötande i en sådan här situation och det var när jag satt fast i 20 minusgrader utanför Kopparberg eftersom tåget gick sönder. Personalen slet som djur för att vi skulle ha det bra, medan temperaturen i tåget sjönk. Filtar, varma drycker, chokladen och de mackor som fanns kvar delades ut nästan genast. Lokföraren sprang fram och åter och försökte själv laga felet tills hjälp kom. Hela tiden uppdaterades vi om vad som skedde och vad som sas ifrån de som skulle "rädda" oss. Situationen var lite läskig i sig, men personalen gjorde den uthärdlig under de två timmar vi satt där. Tilläggas ska att detta inte var SJ... det var Tågkompaniet... Tack och lov... annars hade vi nog fryst OCH svultit ihjäl där ute i vinterns ingenmansland.

SJ har mycket att jobba på när det gäller bemötande. Nåt så enkelt som kan betyda så mycket. Och det kostar faktiskt inte en krona. Börja där och gnäll inte bara till media för att rädda erat eget skinn!