I'm alive

Fötterna värker, men jag lever. Det var helt fruktansvärt att kliva in genom dörrarna på sjukhuset i morse, men så fort jag kommit in på mottagningen kändes det inte ens att jag varit därifrån. Ändå skillnaden under dagen har varit mitt tålamod som varit betydligt bättre än innan jag gick. Dagen har flutit på väldigt bra faktiskt... lagom mycket att göra. Nu är jag dock trött. Väldigt trött till och med, men det hör väl till. Dessutom är det ju så kvavt att man knappt kan andas och det bidrar såklart också.

Nu ska jag bara sitta här och sitta en bra stund innan jag tänker försöka orka göra nånting. Det känner en extrem lust att lägga mig ner, men det blir inget med det för då sover jag väl lika kass i natt som förra.