Tillslut återfick Bäjb befattningen och satte mig på mission att inte släppa spindeln ur blicken, medan han gick och hämtade en tillbringar kokhett vatten och flugsmällan. Det kändes som en evighet jag stod där och bara glodde på det enorma krälande monstret på badkarsemaljen. Tack och lov hade Bäjb redan spolat vatten så det var blött, vilket gjorde att han inte kom upp mer än nån centimeter på kanten och därmed var en fånge i väntan på avrättning.
Sen, efter vad som kändes som timmar kom Bäjb tillbaka med avrättningverktygen. Först en liter skållhett vatten. Detta ensamt fick besten att vända sig på rygg och dra ihop benen. Sen en smäll rakt i pallet... och sen en till och livet var slut. I dag är himlen grå, men det är ju ingen tvivel om att det är värt det.
Vi spenderade förmiddagen på Lagans korthålsbana igen. Det gick rent åt helvete och jag funderar på att lägga ner golfen lika kvickt som jag började. Det är för mycket att tänka på och när jag kommer ihåg en sak glömmer jag en annan. Ni vet... Kelly Bundy-fenomenet. Det vore väl en sak om man årminstonde fick till en sak... utspel, korta bollar eller putt, men jag får fan inte till nånting. Lika kass hela vägen igenom. Mitt mål var ju att slå Otto, eftersom både Pontus och Bäjb är för bra. Ett slag och jag hade lyckats, men nu slutade vi lika. Men Bäjb har gått och blivit riktigt bra! Rediga träffar och långt går de med. Det är skitkul.
Jag hoppas få min chans idag. Ny bana... Lanna denna gång. Och så ska jag ta gympaskorna som jag hade första gången... då gick det bättre. Det måste funka, annars ger jag fan upp.
No comments:
Post a Comment