World coming down

Klockan 3.55 vaknade jag med ett ryck och trodde jag hade försovit mig. Den här gången insåg jag dock innan jag gick upp att så inte var fallet. Jag somnade om och vaknade sen av att jag trodde jorden skulle gå under när klockan ringde. Trodde det var ett sånt signalhorn som varnar och säger till att man ska hålla sig inne och stänga alla fönster, så min första tanke var: Fan nu måste jag ju ta ner min myggnät för att få igen dom.
Jag inser att jag måste leta rätt på min myströja nu. Jag fryser... det är bara 11 grader ute och det kommer ju inte bli bättre. Var sjutton hade den tagit vägen? Nu är det ju inte så att det är min ända myströja... jag är stolt ägarinna till hundratals munkisar och sweatshirts, men det är just denna jag vill ha. Den är perfekt i tjocklek och dessutom väldigt oversize så man riktigt kan krypa in i den.


Ett ösregn pågår utanför fönstren. Kommer med andra ord bli dyngsur. Nackdelen med att gå till jobbet utan tvekan... visst har jag ett regnställ, men då blir man så jäkla svett. Nä det blir mjukiskläder med vindställ över och mitt fina paraflax.

Konstigt att jag alltid blir så stressad när jag sover till 5.00. Kan väl aldrig vara normalt?