Så länge vi båda andas

Jag orkade inte träna. Det hade ända gått åt helvete när jag är på det här humöret. Jag har ont i skallen nu också. Min våg tyder på vätskebrist, men jag har ju druckit som en idiot idag. Men det känns ändå lite så. Det eller så har jag druckit för lite kaffe. Skitsamma, allt suger ändå.


Jag läser ju boken "Så länge vi båda andas". Jag är så kluven när det gäller de här böckerna. Egentligen är de ju ganska kass. Jag blir förbannad på massor av saker när jag läser. Men ändå kan jag inte slita mig. Och mest blir jag förbannad eftersom detta är sista boken och hittills går det inte alls som jag vill. Jag har kommit på att en bra bok för mig är den som är flera. Alltså serier. När jag var liten läste jag ju Virginia Andrews böcker "Flickan från himlen" och "Vindsträdgården" och jag älskade det faktum att de aldrig tog slut. När en förtrollande bok var över fanns det en till lika tjock... och en till o.s.v. Jag samlade på dessa böcker. Undrar var de är idag. Jag skulle vilja läsa dom igen. De är säkert slängda, men jag kanske skulle försöka få tag på dom igen. Jag har läst alla flera gånger, men nu var det bra länge sen. Jag levde ju med Heaven. Jag var Heaven!

Nu ska jag åter sjunka ner i "Så länge vi båda andas" och hoppas jag kan bli på lite bättre humör.