God mulen morgon

Vilken skillnad det är på hur ljust det är om det är mulet eller sol... i alla fall så här tidigt på morgonen.

Vaknade med ett glatt sinne idag. Sent igår blev det nämligen bestämt att jag drar ner till Bäjbo idag efter jobbet! Eftersom jag inte hann packa igår har jag gjort det nu på morgonen, varpå jag inte hinner läsa igenom några skvallertidningar a.k.a kvällspressen, men detta måste ni bara få ta del av. Igår publicerade Expressen en artikel där Thomas Mattsson, vd för tidningen försvarade sina arbetsmyror och försökte rättfärdiga deras arbetssätt.

Bloggen: Tänkvärt, eller inte? (förövrigt en vänsterblogg) kritiserade Expressen och deras dubbelmoral och tog Johan T Lindwall som exempel... och vilket bättre exempel finns det? Och idag kom uppföljningen vilken jag finner mycket amusing. Från bloggen:

Med anledning av min artikel om ”Expressens dubbla moral”, i min blogg fick jag ett E-mail från Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

”Det här inlägget fordrar nog ett klarläggande:

Johan T Lindwall – som för övrigt arbetade för en annan tidning vid tiden för den påstådda händelsen, det som han anklagats för men dementerat handlar alltså inte om Expressen – och hans tidigare arbetsgivare har givit en helt annan version av denna händelse.

Den som utan vidare accepterar skådespelarens påståenden, bör möjligen fundera över hur det egentligen förhöll sig med ministerns utspel häromdagen. Mediekritik är relevant, men bör nog fokuseras på det som publiceras; var helst någon utan några som helst bevis anklagar reportrar för det ena eller det andra bör man nog mana publiken till viss kritisk eftertanke, tror jag.”

Vänligen
Thomas Mattsson,
chefredaktör för Expressen

Och bloggen svarar och gör det mycket bra!

Ber om ursäkt för att jag sammankopplade Johan T Lindwall med Expressen vid tillfället då han enligt Kjell Bergqvist utsago skulle ha lämnat en engångskamera till dennes dotter.

Men med tanke på den kritik Johan T Lindwall fått utstå för sin typ av journalistiskt arbete av bland annat den tidigare chefredaktören på Norrköpings tidningar Bengt Olof Dike och Jan Guillou som säger att Johan T Lindwall är en ”skam för Journalistkåren” och ”en lögnare i journalistförklädnad” så tycker jag att den kritiska eftertanken ändock vad gäller herr Lindwall borde ligga hos Expressen. Inte enbart med tanke på hans tidigare journalistiska klavertramp utan även på det sätt han nu agerar som ”journalist” under Expressens vingar. För vad förtroende skall man ha för en man som aldrig kan referera till några källor för en del av sina artiklar. Att hitta på fejkade källor och historier för att kunna framföra sitt journalistiska budskap torde anses som den värsta sortens avigsida i herr Lindwalls journalistiska arbete där endast hans egna försök till personlig upphöjelse som ”stjärnreporter” till sist kommer att bli en black om foten för Expressen. För herr Lindwall kan inte i förlängningen hålla på att referera till ”mina små spioner” som intäkt och försvar för sina historier. Snart tror ingen på vad herr Lindwall skriver då ingen annan journalist kan finna de källor som verifierar herr Lindwalls sagor.

Utan att vara journalist men med sunt förnuft om vad sanning eller inte är, så säger jag bara att Lindwalls ”små spioner” enbart är hans egna uppdiktade hjärnspöken.

För mig är frågan enkel om var förtroendet ligger när det kommer till frågan om god journalistik. Förtroendet för bland annat Bengt Olof Dike och Jan Guillou är hos mig grundmurat. Jag tror mer på vad de säger som journalister än en ”kändisjournalist” hos Expressen.

Vad herr Lindwall borde göra är att läsa och anamma ”The Elements of Journalism” What News people should know and the Public should expect,”av Bill Kovach och Tom Rosenstiel.

Dom anger tio riktlinjer som en journalist bör fullfölja för att upprätthålla journalistikens roll som informationskälla, så att medborgarna kan förbli fria och självstyrande.

1. Journalistens första förpliktelse är mot sanningen.
2. Journalistens första lojalitet är till medborgarna.
3. Journalistens disciplin är verifiering.
4. Journalisten måste hålla sig fristående från dem som ska bevakas.
5. Journalisten måste agera självständig bevakare av makten.
6. Journalisten måste ge ett forum för öppen kritik och kompromiss.
7. Journalisten måste sträva efter att göra det viktiga intressant, och relevant.
8. Journalisten måste hålla nyheterna överblickbara och proportionerliga.
9. Journalisten måste tillåtas följa sitt personliga samvete.
10. Journalisten måste tillse rättigheterna och skyldigheterna hos allmänheten.

Tycks som herr Lindwall glömt av eller helt ignorerar den första punkten. ”Förpliktelsen mot sanningen.”

Och i sanningens namn så är det förvånande att Expressen och dess chefredaktör Thomas Mattsson tillåter herr Lindwall att fortsätta sina ”journalistiska” eskapader. Johan T Lindwalls sätt att agera journalistiskt ger inte bara dåligt rykte åt honom själv utan riskerar också att dra ned de seriösa journalisternas rykte i skiten. Allmänhetens förtroende för journalistkåren får sig ju också en törn. Och den eller de tidningar som anammar den här typen av journalistik löper också stor risk att förlora sin trovärdighet som seriöst rapporterande nyhetsmedia.

Så Thomas Mattsson är det inte dags att granska herr Lindwalls artiklar i din egenskap av chefsredaktör och ytterst ansvarig för vad som publiceras av Expressen och låta den seriösa journalistiken åter få en framträdande roll hos Expressen som den en gång hade under Bo Strömstedts tid som chefredaktör. För det är inte bara publiken man bör mana till kritisk eftertanke, utan också de som publicerar och ansvarar för vad som skrives av nämnda kvällstidning.

Nu kan man ju bara hoppas att Thomas Mattsson svarar igen och ännu bättre Johan T Lindwall. Jag kommer i alla fall att följa detta med spänning.

Nu har jag dock inte tid längre utan ska ta och packa ihop det sista innan det är dax att åka och jobba.