Good deeds

Varför är det så mycket jobbigare att springa två varv när slutsumman blir samma som ett? Vad jag menar är att det går mycket lättare att springa ett 5-kilometersspår än två varv i ett 2,5-kilometersspår. jag vet inte vad det är, men det tar emot så fruktansvärt.

Jag tänkte först att jag skulle åka till Karlslundsspåret, men ångrade mig i sista stund eftersom det brukar var så himla mycket folk där på kvällarna. Jag tog alltså två varv i Varberga istället. Urjobbigt! Har fortfarande lite stela quadriceps efter måndagens benpass och mjölksyran vill gärna komma smygande, så det spelade ju inte, men att springa första vändan och veta att man kommer passera samma ställe en gång till är det absolut värsta.

Och hörni, vad är det med myggen i år? Det brukar aldrig besvära mig, men efter midsommar var jag täckt i myggbett. De kliar inte så farligt, men det är ju inte så snyggt att vara alldeles prickig på benen. Jag gjorde misstaget idag att stanna för att knyta skon i spåret. det skulle jag inte gjort. På stört var jag täckt i mygg och de surrade så jag var tvungen att springa ut på cyklevägen för att fortsätta knyta. Helt sjukt mycket. In i ögon och munnen ville de med medan jag sprang. Vidrigt.

Nu till rubriken. Jag ska bli en vardagshjälte. Visst jag hjälper gamla damer plocka ner varor i affären och jag reser mig för mer behövande på bussen, men det räknas inte. Jag ska bli som han jag cyklade förbi på vägen hem. En ung tjej kom och gick med sin cykel och hade riktigt illa med luft. Mannen som kom cyklandes saktade in och fråga om hon hade punka. Det trodde hon inte och då tog mannen fram sin pump och hoppade av cykeln för att hjälpa henne pumpa. Varför gör inte alla så? Just hjälpa henne pumpa hade jag inte kunnat för jag hade ju ingen pump, men man kan ju bara stanna och fråga om personen behöver hjälp.

Det vanliga att göra när man ser nån som kämpar är att vända bort huvudet och ta sig därifrån så fort som möjligt. Varför gör vi så? Varför hjälper vi inte till? Vi skulle ju själva bli otroligt tacksamma om vi var i den situationen.

Nä, jag ska bli en vardagshjälte. Jag tror det inte bara gör gott för den man hjälper, utan stärker en själv. Man mår bra av att göra gott.