Varför tycker jag så då? Jo... i kronologisk ordning:
- En reporter fån Aftonbladet hoppar på Littorin och börjar ställa frågor. När han inte svarar som reportern vill, börjar han fjanta och skrika efter honom och beter sig så oprofessionellt man bara kan.
- När Littorin väljer att avgå kör Aftonbladet en otroligt ful taktik, med att säga A utan att säga B, för att få ut historien ändå. De kan inte gå ut med B eftersom Littorin inte är offentlig person längre. Självfallet visste tidningen redan här att läsarna skulle kräva att få veta... en del av deras spel.
- Dagen efter bara måste de publicera vad brottet var eftersom det skulle skada mer att tiga. All part of the plan.
- Lena Melin fortsätter med att påstå att de inte skulle publicerat om Littorin genast dementerat, vilket de påstår att han inte gjorde. När det kommer fram att pressekreteraren faktiskt gjort detta nekar Aftonbladet. En skenmanöver säger Lena Melin. Lena och hennes kollegor tycks ha glömt att han sa nej flertalet gånger sa nej i deras egna video när reportern ställde frågan första gången. Utöver den direkta dementin finns även telefonsamtal inspelat och ett mejl där Littorin själv dementerar som Aftonbladet fick innan de gick ut med storyn.
Bara erkänn att ni gjort fel, Lena... detta är löjligt.
2 comments:
men det torde sälja lösnummer.
Har de några andra hänsyn?
Sällan, men i detta fall mer än Aftonbladet i alla fall (om det är andra tidningar du menar)
Post a Comment