Slutord på måndagskvällen

Råkade slå på Tv4plus och hamnade mitt i ett avsnitt av Såld på hus. Fyra mäklare tävlar i par mot varandra genom att gissa priset tre bostäder såldes för. Börjar fantasin ta helt slut hos produktionsbolagen? Vet tittar på sånt? och varför? Jag kan förstå värdet ett program som tar upp vad bostäder ligger på i pris för dom som ska köpa sig en, men det är tävlingmomentet jag inte blir klok på. Känns mest konstigt och onödigt och inte verkar det som de tävlar om nåt speciellt heller. Ja, jag blir då inte klok på't.

Fy, vad kass det är att komma hem sent. Tycker kvällarna är korta nog ändå när man jobbar. Hur gör folk som har barn? Jag har inte satt mig fören nu och då har jag knappt gjort ett skit sen jag kom hem... tränat, diskat, käkat och duschat typ. Och ändå har ja ingen att bry mig om än mig själv här.

Det stör mig lite att jag nu varit i Stockholm två hela dagar utan att få ett enda litet tillfälle att köpa mig nåt fint. I morse när jag vandrade genom på Drottninggatan skådade jag en urtjusig prickig skjorta och en typ top/klänning jag så gärna hade lagt vantarna på, men då var ju inget öppet. Hade en lite förhoppning att hinna innan tåget hem, men mötet drog över (som vanligt) och det fanns ingen tid över. Det var ganska intressant att vandra genom ett uppvaknande Stockholm. Doftade av nybakt från caféer som slog upp dörrarna, och kaffeos och parfym av damerna som kom rusande förbi på höga klackar. Medan jag vandrade på Drottninggatan roade jag mig med att gissa var alla stressade människor jobbade. Kom fram till att det var mest mäklare och jurister och så en och annan byggarbetare, men överlag överklassfolk. En gemensam faktor för i princip alla jag såg var att de hade väldigt bråttom var de än skulle. Men det hade inte jag och jag kände mig som i en musikvideo av Jonas Åkerlund... ja, typ Ray of light. Nä, Stockholm är inget för mig.

Imon är det första vanliga arbetsdagen på över en vecka (sjukdom och två Stockholmsresor). Känns som evigheter sen jag var på jobbet. Kalendern är helt fullsmockad med grejer jag måste göra. Blir matt bara jag tänker på't. Det var fan bättre förr, innan jag var dum nog att ta på mig en massa extragrejer och vidareutbilda mig och skit. Då var det bara att gå dit, gö det man skulle och sen glömma det tills nästa gång. Nu är det alltid en massa som aldrig blir klart och som man måste planera och styra med fast man egentligen inte har tid. Ibland funderar jag på att söka jobb som undersköterska nånstans och inte berätta att jag är varken sköterska eller uroterapeut. Torka skit och bädda sängar känns inte så fel ibland... man behöver i alla fall inte använda skallen allt för mycket.

Nu är jag trött... fruktansvärt trött när jag känner efter. Jag tror jag gör som Yazz här under:
Välter omkull och slaggar.