Jag har inte varit på efterfest på två år (vad jag minns). Jag tror det var efter Volbeat i Göteborg när vi hamnade hos Danne Aggerstam på Hisingen (som så ofta förr). Som vanligt en resa till nåt SevenEleven för att fylla bilen med 6-pack och sen techno på högsta volym, eftersom Danne av nån anledning fattat tycke för den typen av musik och på fyllan och villan vägrar spela "punk" som han då kallar all typ av hårdare musik. Sen kör han ett tal för jordens djur och Världsnaturfonden samtidigt som han har WoW i gång på datorn och kör lite muai thai-moves runt i rummet och här gäller det att akta sig. Nä, jag minns faktiskt inte om det var så just den gången, men så har det varit i typ 90% av fallen av efterfest hemma hos honom.
Jag har varit på en hel del efterfester i mitt liv. I princip alla fester slutade med efterfest när jag var yngre. Ett tag hade vi som sed att alltid samlas upp i en källarlokal vid Nobeltunneln som vi kallade för Autocrasch replokal (just eftersom Autocrasch var just ett av banden som repade där... doh). Efterfesterna varade minst tills det blev ljust (även vintertid).
Sen har det såklart blivit mindre och mindre med åren, och idag... nja. För det är ju inte så jäkla kul egentligen. Man är trött, men försöker ignorera det till varje pris. Man börjar få ont i huvudet eftersom man inte ätit eller druckit nåt annat än alkohol de senaste 12 timmarna. Ölen smakar skit, men man dricker det ändå bara för att hålla sig vaken. Nä, efterfestens tid är förbi. Och jag är gammal som gatan.
Skjut mig!
No comments:
Post a Comment