Förvånade nog tog jag mig till jobbet utan att frysa ihjäl. Jag kan nog inte ens beskriva i ord hur mycket jag hatar kyla och jag börjar nästan gråta bara av tanken på att det kommer vara så här, och värre, så himla länge nu.
Det första som hände i morse var att Malcolm kom inhoppandes på kryckor på mottagningen. I fredags satt han glad i hågen och berättade att han skulle ha träningsvärk på måndag eftersom han skulle spela badminton för första gången på typ 10 år. Det blev alltså lite värre en så. En avsliten hälsena och en operation på det och nu några veckor i gips. Eftersom Malcolm skulle ha full mottagning var det bara att börja boka av. Karl kunde ju knappast stå och cystoskopera på ett ben... eller vänta det kunde han ju, för en patient fick vi inte tag på och det gick alldeles utmärkt. Det kallar jag skicklighet.
Till lunch kom Kicki från Coloplast och bjöd mig, Gunnel och Barbro på käk och information. Hör och häpna, men jag som inte tycker mat är mat utan nåt animaliskt inslag valde det vegetariskan alternativet som bestod av potatisplättar och stuvad spenat och till det en bönsallad. Konstigt kombination om ni frågar mig, men det smakade faktiskt alldeles utsökt ihop.
Under lunchen kom vi att diskutera längden på urinröret, som sagt vara mellan 20 och 30 cm. Kicki visade en ny studie som sa att medellängden var 22,5 och vi hamnade i en livlig (i positiv bemärkelse) diskussion om 3-tubarna och 1-tubarna. Med tub menar vi xylocaingel som används för bedövningen och med 3 eller 1 menar vi alltså att man behöver mer eller mindre beroende på hur lång penis är. Vi skratta så vi tjöt. Ja, det är tur man kan skämta lite också.
Glädjande nog skulle Emma också träna så jag slapp gå till Öster. Träningen gick bra, men jag kom på mitt i passet att anledningen till att jag inte var helt i form var att jag helt enkelt glömt äta mellis. Dock är inte passet så himla jobbigt, men att sedan gå hem... DET var jobbigt. Och kallt. 35 minuter i bitande iskyla och tillslut kunde jag knappt röra benen trots att jag gått i ilfart och var ganska svett under jackan.
Och sen nu när jag kommer hem och kollar i ICAs reklamblad ser jag att de har pepparkakasfil i julsortimentet. Skojar vi nu. Filmjölk med smak av pepparkaka? Låter ju ursmaskens!
ja, det har varit en annorlunda och intressant dag minst sagt och ännu är den ju inte slut. Spännande!
No comments:
Post a Comment