Jag har bakat pepparkakor idag... om ett år den 18 december lovar jag er att jag ska göra det igen. Dock inte på samma plats. I morse tvättade jag. Det kanske jag gör nästa år med, men inte i tvättstugan utan i min egen maskin. Fattar ni än?
Sommaren 2010 - Bredvid Bäjb låg en handelsträdgård, men i somras började de riva upp marken och grävskoporna intog Karlsdal. Lägenheter skulle byggas och de skulle bli en pool i mitten! Lägenheterna låg inte ute på Hemnet länge direkt som ni kanske förstår.
Oktober 2010 - Jag och Bäjb började på allvar prata om att det var dax att flytta ihop efter snart fem år. Jag kollade Hemnet varje dag och svor flera gånger över att de där nya med pool försvunnit innan man ens hunnit blinka.
v 49. 2010 - Bara några dagar efter jag sagt till Bäjbo sist att vi skulle haft en sån där lya ploppade en upp på Hemnet. Jag informerade Bäjb om detta och föreslog att vi gick på informationsträffen... bara för att kolla. And so we did.
2010-12-06 Jag bokar in oss på informationsträffen och ordnar så att Emma täcker för mig på jobbet på fredagen.
2010-12-07 Jag fyller i en ansökan om lånelöfte på nätet. Helt ovetandes om vad jag gett mig in på. Det dröjde inte länge innan telefonen började ringa från banken. Jag hade såklart gjort helt fel, men det var ändå bra för nu fick jag bra mycket bättre inblick i hur det funkade med lån. Hon kunde dock inte bevilja löfte för denna lägenhet eftersom den låg för långt fram i tiden och löftet bara var giltigt i ett halvår.
2010-12-10 kl.12.00 stegade jag och Bäjb in på Svensk Fastighetsförmedling på Pilgatan 1 i Värnamo. vi blev mottagna av två mäklare, en kvinna från byggbolaget och en bankman från Nordea. Och det var bara vi där så vi fick ALL uppmärksamhet. Scary.. vi trodde ju det skulle vara fullt med folk. En Stockholmssnobb kom in en sväng och undrade om det skulle bli bastu i föreningen och när det inte fanns planer på det drog han igen. Mäklaren Mika, bankmannen Johan och tjejen från byggbolaget turades om att mata oss med information medan vi satt där och vända oss på våra stolar. När ca en och en halv timma gått kom en barnfamilj in, men mer folk än så var det inte. Vi gick därifrån helt sålda. Där SKA vi bo!
Mika lovade höra av sig på onsdag för att höra om vi var intresserade och eventuellt starta budgivningen.
2010-12-15 onsdag och den dag Mika skulle höra av sig. Jag hade lovat Emma att ta lite blodprover på henne på morgonen. Jag lyckades men det var knappt för jag skakade som ett asplöv. Dagen var en plåga. Jag i princip sprang hem från jobbet och väl hemma var jag helt handlingsförlamad. Jag frös... som jag aldrig frusit, men jag kunde ju inte gå och bada... tänk om Mika ringde. Framåt 20.30 kopplade jag över telefonen till Bäjb en stund så jag kunde ställa mig i duschen och få tillbaka färgen på mina blåvita fingrar. Ingen Mika ringde. Besviken la jag mig och sov skitdåligt.
2010-12-16 Ok, ny dag... Mika kanske inte hunnit eller blivit sjuk eller nåt. Jag bestämde mig för att ha telefonen på mig hela dagen på jobbet trots att det inte är någon täckning på mottagningen. Men... inte ett pip. Väl hemma var jag skitförbannad och bestämde mig för att skriva ett mail till Mika och höra varför han inte ringt.
2010-12-17 (4.30) Vaknade på morgonen och hade ett mail i inkorgen från Mika. Han bad så hemskt mycket om ursäkt. Ett mail hade skickats ut till alla intressenter om att det var försenat och tyvärr hade det inte gått fram till oss. Han bad om ursäkt kanske 5 gånger till i brevet och meddelade samtidigt att han planerade höra av sig under dagen... Närmare bestämt vid 10.00.
10.00 Jag arbetade administrativt och hade strategiskt satt mig på Malcolms kontor (lite lite täckning på mobilen och möjlighet att stänga dörren) när Mika ringde. Och nästan på pricken 10.00 ringde han. Han informerade att han ringt tre av de som anmält sitt intresse, varav två dragit sig ur. Han hade ytterligare två att ringa. Jag sa att vi var intresserade och han meddelade att han skulle ringa upp senare. Sen var det de där med lånelöfte. Det var man tvungen att ha för att vara med och buda och vi hade ju inget.
10.30 Telefonkö till banken i ca 30 minuter, men tillslut kom jag fram. Hade tur att få prata med en jättegullig tjej som löste situationen direkt när jag förklarade fallet. Pust! Nu var det bara att vänta på att Mika skulle ringa upp.
Och jag väntade ... och väntade... och väntade. Hela tiden instängd på Malcolms kontor eftersom jag inte våga riskera att missa samtalet pga täckningen. Ingen ringde. Jag skulle träna på gymmet efter jobbet, men skyndade raka vägen hem. Kunde inte slappna av. Började städa och fortsatte vänta.
16.00 Telefonen ringer. Mika meddelar att det bara är vi och en till som vill vara med och slåss. Han ger instruktioner om hur budgivningen fungerar, bara det att när han skulle förklara upptäckte han att den inte funka så budgivningen skulle ske via hans mobil.
Sen började det riktiga helvetet. Med tät sms och telefonkontakt med Bäjb, mamma och pappa budade vi. De andra började med 5000 och varje gång vi höjde la de 5000 till. Skulle de aldrig ge sig? Under tiden städade jag maniskt min lägenhet.
20.00 Vi började ge upp. De kommer fortsätta höja med 5000 tills vi tröttnar och ger oss. Vi var övertygade och till sist sa vi att nu höjer vi en sista 5000, kör på deras bana och sen säger vi att vi väntar tills imorgon. Mitt huvud dunkade och jag kunde inte tänka längre. Så jag skickade ett sms med 5000 i bud. Telefonen som pipit direkt med nytt från dom efter alla andra bud förblev tyst. Konstigt, men de kanske gett upp för ikväll med. Vaknar väl till en ny 5000 kronors höjning i morgon tänkte jag.
20.36 Jag och Bäjb hade precis lagt på när telefonen ringde. Det var Mika! Jag skakade! Jag får säga grattis hörde jag i andra änden. VA!? sa han det verkligen? Jag kunde knappt tala och jag hörde knappt vad han sa. På nåt sätt lyckades vi i alla fall boka in ett möte den 27/12 innan vi la på. Jag slog Bäjbs nummer direkt, men han skulle åka och tvätta bilen och hade redan hunnit iväg, så han svarade inte. Mamma svarade tack och lov så jag fick ge utlopp för mig glädje. Senare fick jag tag på Bäjb såklart och han trodde nog inte det var sant heller. Vi hade ju varit SÅ nära att ge upp.
När jag hade messat ochj mailat alla viktiga personer i mitt liv gick jag och la mig och jag somnade som en stock. Hade ju inte sovit många timmar senaste dygnet.
I morse vaknade jag 4.00 och sen var det klippt. I dag har huvudet mest snurrad. Jag är SÅ glad och kan knappt tro det är sant.
Anledningen att vi fick den här chansen trots att alla lägenheter var sålda var att någon köpt en av dom och sedan ångrat sig av okänd anledning. Lägenheten kommer ligga på Brännerigatan och ha adress 1 och kanske nån bokstav. Det är 2 hus med 18 lägenheter. Vårt är hus 2. Husen beräknas vara klara i september.
Eftersom tiden för val inte gått ut kommer vi ha möjlighet att få det mesta som vi vill. De som köpte lägenheten först har redan lagt ut för rostfritt i köket och spotlighs under köksskåpen. För detta har de betalat extra, men bara de val vi kan göra utan extra kostnad är ju otroliga. Vi får välja bänkskiva och kakel i köket. Kakel och klinkers i badrummet och klinkers i hallen. I varje rum har vi möjlighet att välja en målad eller tapetserad fondvägg. Sen är möjligheterna enorma med val som kostar lite extra. Jag tycker det är lyx som det är och ser ingen anledning att uppgradera, men bara att man kan är ju hur kul som helst.
Måndagen efter jul ska vi alltså träffa mäklare och säljare och skriva på pappren. Kommer vara så nervös. Tänk om de ändrar sig när de ser oss. Jag vet inte varför de skulle göra det, men man vet ju aldrig.
Sen börjar planerande. Jag måste ha ett jobb och mina lya måste rensas och flyttas 30 mil söderut. Tack och lov för att det är så lång tid kvar (samtidigt som jag vill flytta in i morrn) så man slipper stressa.
Jag vet inte vad mer jag ska säga... jag har ju sagt en del så det kanske inte behövs så mycket mer, men en sak kan jag konstatera... Nästa år blir det jul i mitt och Bäjbos hem på Karlsdal!
No comments:
Post a Comment