Olycka i morse

I morse när jag gick till jobbet stod en stor folksamling vid korsningen Gustavsgatan och västra Nobelgatan. När jag kom närmre hörde jag folket prata om att nån blivit chockad och betett sig konstigt. När jag kom ännu närmre såg jag en bil stå uppe på trottoaren och bredvid den en helt demolerad cykel. Jag kollade snabbt för att se om det låg nån människa på marken, men det gjorde det inte. När jag kom närmre bilen såg jag att den var helkvaddad på förarsidan. men allt såg helt mysko ut.

Bilen var nämligen kvaddad på utsidan mot vägen och inte på den sidan som borde fått sid en törn om den kört in i lyktstolpen som låg platt med marken. Inte heller på samma sidan som den demolerade cykeln. Usch och fy, tänkte jag de där kan ju aldrig gått bra, men de inblandade var alltså inte längre på plats. När jag gick vidare möttes jag av polis, ambulans och brandkår... alla med blåljus och sirener på.

Jag kollade tidningen flera gånger, men där fanns inget att finna fören senare.

Mamma berättade senare att hon sett en Volvo stå parkerad med lyset på en bit in på västra Bangatan och antagligen hade alltså ytterligare en bil varit inblandad där föraren flytt platsen. Detta förklarar ju skadorna på "fel" sida av bilen. Så där var det mysteriet löst, och tack och liv tycks ingen blivit direkt skadad.

Mitt hjärta går alltid på högvarv när jag ser en olycka. Detta för att jag enligt min legitimation måste rycka in när situationen kräver som vid olyckor. Det hände en kollega till mig för ett antal år sedan. En fruktansvärd olycka där en ung tjej på cykel blev påkörd av en lastbil. En annan ung tjej var först på platsen och sprang fram för att försöka rädda den påkörda flickan. Min kollega kom strax efter och insåg genast att flickan var död. Hjärnsubstans låg bredvid på marken och hennes uppgift blev att försöka hindra folk från att försöka vända på henne och se hela huvuddet krossat. Chockade människor skrek åt henne att det var hon som lät flickan dö. Hon var chokcad långt efter detta såklart.

Att hjärtat börjar dunka beror på att man inte vet hur man skulle reagera. Skulle jag kunna använda mina kunskaper i en sån tumult situation. Skulle jag veta vad jag skulle göra? Jag har varit i många akuta situationer där det handla om liv eller död, men alla har varit inom sjukhusets ganska så trygga väggar där jag har alla de grejer jag behöver och assistans av annan kunnig personal. Men ensam... utan utrustning och ensam sjukvårdskunnig. Hjälp!

Dock tror jag att det sitter där nånstans. ABC: Andning, Blödning, Chock. Man har det inpräntat i skallen. Men jag hoppas ändå att jag aldrig behöver utnyttja denna kunskap i ett sånt läge.