Jag har på ett bra sätt blivit totalt lurad av min maskin. När jag står och trampar på min steppmaskin brukar jag bryta med 20-minutersintervaller för att slänga in några styrkeövningar. Idag kändes det som om minuterna segade sig extra länge. Hmm, det är väl extra jobbigt efter all julmat igår, tänkte jag och trampade vidare. Eftersom jag har Nyhetsmorgon på har jag ju en liten klocka på TV:n att kolla på och jag tyckte den drog iväg, men tänkte inte så mycket mer på det. Jag ögnade ut genom fönstret och såg en man med en hund. Jag tittade på honom länge när han lekte med sin hund och när jag sedan tittade tillbaka på räknaren hade det inte gått mer än 30 sekunder. Jisses vad han hann med mycket under en den korta tiden.
När jag äntligen nådde 20 minuter klev jag av och körde lite armhävningar och lite situps och klev sedan på igen. Klockan började räkna, men nu kändes minuten ännu längre. Jag bestämde mig för att kolla klockan på tv:n istället och efter 5 minuter kollade jag ner... 1 minut hade gått. Och sen stannade räknaren helt.
Då mindes jag att jag klivit på maskinen 9.08 och när jag klev av efter första 20 minuterna var klockan 9.45. Den ekvationen går inte ihop va? Men ibland är det ju bra att bli lurad. Jag hade ju klarat av över 35 minuter på den tid jag trodde var 20!
Så sen var det inte så lång tid kvar till min minitid på 60 minuter. Tack och lov... Nu är jag klar och det för dax för lite nyttig grötfrukost i sann juldagsanda.
No comments:
Post a Comment