Äventyr: Kantarellplockning i Stenbäcken

Det var lite osäkert ett tag om vi skulle hitta, för de har ju byggt en helt ny motorväg åt Karlskogahållet, men det stod så fint skyltat mot Stenbäcken. Så fort vi kom in på grusvägen kände jag igen mitt paradis.

Mamma Hittade en Karl Johan det första hon gjorde när vi stannade till vid vägen... men sen var det stopp. Vi hittade en och annan rutten och en och annan av sorter som inte va ätbara sa mamma. Och en massa krämlor.

Jag tyckte dessa vita svampar var asfina och mamma trodde de kanske var ätbara, men vi vågade inte plocka dom... dessutom var de för fina för att rycka upp ur jorden.

Jag kan inte påtala nog hur mycket jag älskar Kilsbergen. Skogen är helt fantastisk och jag skulle kunna gå där varje dag hela dagen utan att tröttna. Jag börjar tro att jag faktiskt härstammar från trollen som alla säger och att detta en gång varit mitt hem.

Jag minns vägen ner till sjön som otroligt brant och svår att gå. Jag var ju i.o.f.s mycket yngre då och nu var det inte alls så farligt. Dock var det en bra bit ner från vägen och hur vi orkade gå det om och om igen flera gånger om dagen med våra små ben har jag svårt att förstå, men det gjorde vi... och vi älskade det. Och det är precis lika vackert nu. Fast det tas inte om hand som det gjorde förr... det märks. Verkar inte direkt som nån tar hand om badplatsen, men naturen har ju charm i sig.

När det gäller svampen var det ju som sagt inte så att vi kan äta kantarellmackor till kvällen (jo, det kan vi för vi har ju mormors i frysen), men vi hittade vad som en dag kommer växa upp och bli kantareller i alla fall.

Vägen tillbaka tog vi över berget och via BErgslagsleden. Rakt uppåt och sen rakt nedåt. Underbar klättring och jag är stolt över mor som var bra mycket alertare än vad jag trodde hon skulle va. Well done mum!

Till sist åkte vi upp en sväng till stugan där själva kollot hölls. Den såg otroligt mycket större ut för kan jag lova. Jag minns den som enorm. Det är en ganska stor gård, med flera små hus, men det var i detta vi tillbringade mestadelen av tiden.

Jag hoppas åka upp snart igen. Vill ta stigen över hagen ner från stugan också dit vi också gick på många äventyr på kolla. Mamma vart lite biten och jag hoppas vi hinner åka ut igen innan vintern är här.

Och tack mamsen för de delikata äggmackorna.