Vaccinet - biverkningar, avtal och vårdrelaterade skador

Nu börjar rapporter om allvarligare biverkningar av influensavaccinet rulla in. En 29-åring blev plötsligt förlamad med misstänkt Guillain-Barrés syndrom och en 37-årig gravid kvinna fick en hjärnblödning sex dagar efter att hon tagit sprutan. Vare sig mannen eller kvinnan har fått bekräftat att det berodde på vaccinet vad jag förstår, men i alla fall i det första fallet är det ju ganska osannolikt att det är något annat.

Jag är faktiskt lite förvånad att det inte kommit fler rapporter om biverkningar av liknande allvarlighetsgrad. Dels för att vaccinet var knapphändigt testat och dels för att så enormt mycket människor fått vaccinet.

Tidigare i veckan har vi kunnat läsa om hur skattebetalarna a.k.a staten får betala ifall någon skulle få för sig att dra GSK inför rätta vad gäller biverkningar av vaccinet. Bloggare runt om i Sverige har gett i från sig ramaskri inför detta "hemliga" avtal. Men tänk efter... är det helt galet att det är så? GSK får i uppdrag av staten att tillverka och massproducera ett vaccin... snabbt som ögat ska det gå... det är bråttom... vi måste massvaccinera! När vaccinet väl släppt och vaccinering startar står folk och skriker på gatorna i långa köer för att det inte går fort nog och inte finns tillräckligt mycket. Snabbare, mer vaccin behövs!

Hade detta gått till som det vanligtvis gör när ett läkemedelsföretag tillverkar en medicin hade det dröjt bra mycket länge innan det kom på marknaden och det hade gjort oendligt mycket fler testet. Men här var det just staten (inkluderat skattebetalarna) som ville ha det så snabbt som möjligt... så varför skulle inte staten betala om det blir fel? Det enda allvarliga felet här är väl att avtalet hållts hemligt.

Man kan också idag läsa om hur en sjuksköterska gett en man ett stick med en använd kanyl. Sånt får inte hända. Dock finns det alltid en mänsklig faktor med i allt man gör. Misstag sker i vården varje dag... det mesta kommer dock aldrig ut till media. Det allvarligaste felet denna sjuksköterska gjorde var att inte berätta för mannen om sitt misstag. Istället fick han ett telefonsamtal dagen efter från vårdcentralen om att komma och ta blodprov för att undersöka om han blivit smittad av något från den använda kanylen.

Jag har trots min klumpighet aldrig stuckit mig på en använd kanyl (dock åtskilliga oanvända), men flera av mina kollegor har gått igenom provtagning och den långa väntan på svar från kemlab. Inte nåt jag är avundsjuk på.