Prostatacancerdiagnos ökar självmordsrisken

Män som nyligen fått prostatacancer löper en ökad risk att begå självmord och att dö i en hjärtkärlsjukdom. Högst risk är de bland unga män, visar en studie från Karolinska Institutet.

Oj, tänkte jag när jag läste detta. Jag har jobbat med prostatacancerpatienter länge nu, men ine hört talas om en enda som begått självmord. När jag läste vidare visade det sig att det vara 136 st av de 170 000 män som fick diagnosen mellan 1961 och 2004. Då är det inte så konstigt för det är ju ingen stor mängd, för stor såklart, men ändock. Dessutom har jag inte jobbat SÅ himla länge.

Vi har väldens bästa kurator hos oss på urologkliniken i Örebro. ALLA patienter som diagnosen prostatacancer blir uppringda av henne och trots att många till en början tackar nej till samtal hamnar de flesta hos henne tillslut ändå. Hon är fantastisk. Hon vet vilka alla patienter är, även om hon inte träffat dem. Alla älskar henne och jag tror hon drar ner risken för självmord vid diagnos enormt mycket hos oss.

Att just prostatacancer skulle ha så hög självmordsfrekvens förvånar mig lite. Det är otroligt sällan en prostatacancerpatient får en dödsdom vid diagnos. Det är värre med t.ex blåscancer och njurcancer där patienterna inte har direkt stora chanser för överlevnad. Egna studier hos oss, visar att tiden mellan provtagning och diagnos är den absolut värsta... väntan på cancerbeskedet. Detta har vi tillsammans med patologen jobbat stenhårt med och minskat tiden från 3-4 veckor ner till 1-2 veckor. Vi har lyckats bra, men hur patologen fixar det fattar jag inte. Inte mitt bekymmer heller i.o.f.s.

Vi tar hand om våra cancerpatienter bra överlag och det är jag riktigt stolt över. En annan sak jag är stolt över är att: Skärpta hygienrutiner i vården gör nu att färre smittas, vilket kan ha räddat livet på över 200 patienter. Varje månad, kontrolleras våra hygienrutiner genom att man blir överraskad med ett formulär efter en undersökning på mottagningen genomförts. Här får vi granska oss själva om hur vi skött oss inne på salen. Handskap, handsprit, förkläde o.s.v. Inte ens läkarna slipper undan, som så ofta annars. På avdelningen, där man jobbar mer i par, kontrollerar personalen varandra. Det är ett rent helvete att fylla i de där lapparna, men det ger tydliga resultat. Staplarna kryper närmare och närmare 100% strecket och man blir faktiskt mycket mer medveten om vad man gör.

We rule!