Min dag

Dagens bedrift: Att jag lyckades ta mig både till och från jobbet utan att frysa ihjäl och med alla skelettdelar intakta. Mina älskade vinterlöparskor uppfyller inte direkt löftet om att vara halksäkra. Det var inte plogat många millimeter i morse när jag gick till jobbet i yrväder. På vägen hem var det plogat, men inte direkt mycket sand utlagt. Jag pinnar som vanligt på i en väldig fart, helt orädd för att ramla. Så gör jag jämt... jag tänker mig inte för... och ta i trä, men jag brukar faktiskt hålla mig på benen. Min inställning är att ju försiktigare och stelare man går, desto lättare faller man.

Dagens fascination: Idag såg jag nåt jag ALDRIG sett förut. I vår kulvert finns massvis med äckliga enorma källarspindlar (här talar vi minst 3cm mellan tassarna). Det är inte ovanligt att beskåda en sån, men idag såg jag en utomhus! Den rörde sig över den vita snön som om den svävade fram. Jag visste inte ens att dessa vidriga djur rörde sig utomhus i sån här kyla, men denna tycktes inte ha några besvär med detta. Trots att jag fullkomligt äcklas av de åttabenta kräken stod jag länge och bara tittade för det såg riktigt häftigt ut.

Dagens uppmuntran: Kom ifrån storchefen som seglade in på vårat morgonmöte och slog ner ändan på en stol för att berätta för oss hur bra vi var. Det är inte ofta man får höra. Igår var det nämligen verksamhetsgenomgång med sjukhusdirektören och gett hela kliniken ros för allt arbete vi gör. Det han framförallt betonat var hur stor spetskompetens vi hade bland våra sjuksköterskor, som ju faktiskt driver en stor del av vad som tidigare legat på läkarna. Bara att suga åt sig.

Dagens ting: Idag, efter ca tre månader med eget telefonnummer, kom äntligen min telefon. En bärbar rackare som påminner otroligt mycket om en handkontroll till ett Nintendo 8-bitars. Otroligt behändigt att ha en egen. Nu slipper jag springa runt och leta efter en ledig när jag ska ringa mina patienter och de kan dessutom nå mig utan att gå genom en massa telefonsvarare och andra personer. Under min första dag som telefoninnehavare fick jag två samtal... båda två under de ca två timmar jag glömt telefonen på skrivbordet. Jaja, jag lär mig väl att stoppa den på mig tillslut.

Dagens kollega: Denna titel tillägnar jag Sofi, sjuksköterska på avdelningen. Hon råkade nämna att hon skulle åka och köpa korv på Lithells och någon bad henne köpa med. Vad gör denna underbara människa då? Jo, hon lägger fram en lista där alla som ville ha korv fick skriva upp sig. Jag skrev upp två kilo kokkorv, som levereras i morgon klockan 14.00 till avdelningen. Lite background för er som inte hajar storheten i detta. Lithells kokkorv (även kallad knäppkorv) går endast att köpa på konserv i vissa affärer (heter då Sibylla kokkorv original). Så har det bara varit i några år... innan dess gick den enbart att köpa på Sibyllas gatukök och korvvagnar. Alla som bor i Örebro län vallfärdar då och då ut till korvfabriken i Sköllersta (som legat där sedan 1957) för där kan man nämligen köpa alla Lithells produkter extremt billig. Jämför, en burk med 6 korvar (300g) för 29,90 i affären, mot samma pris för ett kilo i fabriken. Jag har så många gånger velat åkt dit för att fylla upp frysen, men avståndet och öppettiderna har hindrat mig. Men nu får jag alltså två kilo imon, utan en uns ansträngning.