Julkrönika 2009 part 2 - Lucif... ehh, Lucia

Denna vecka och nästa har alla småbarnsföräldrar på jobbet åkt runt och kollat på sina barn som går Luciatåg... mer eller mindre lyckliga över det. Visst är det nåt visst med Lucia. I alla fall var de det på den tiden man själv var med i tågen. Bäst var det på den tiden då man var så liten att alla fick vara Lucia. Sen när man blev äldre var det röstning och bara en som fick. Haf blev aldrig Lucia, för det fanns alltid nån som var blondare än mig (även om jag hade längst hår).

Mamma, var är mitt ljus?

Jag spelade fiol när jag var liten och blev tvingad att spela på ett Luciafirande i skolan. Jag hatade redan då att stå framför folk och jag kommer faktiskt ihåg prick hur jobbigt jag tyckte de där var. Minns inte vilken bit vi spelade dock... vad jag kan minnas var jag en fena på "Nu grönskar det" och "Alla fåglar kommit ren" men jag betvivlar att det var någon av dom låtarna vi spelade då.

Jag, Björn och Marcus... undrar hur sjutton de där lät? Skär i öronen bara jag tänker på det.

I detta nu visas årets Lucia från Växjö domkyrka. Jag brukar inte titta på detta, men nu har jag det på i bakgrunden. Jag förskräcks över alla konstiga modifikationer på de gamla klassiska Luciasångerna. Gitarrer och bongotrummor? WTF? Jag är vanligtvis för förändring, men vissa saker är bäst att låta vara. Dessutom är mysfaktorn är lika med noll... kyrkan är upplyst! För mig är det de levande ljusen som hör lucia till och inte strålkastarljus för bäst TV-produktion. Nä, jag byter kanal och tänder ljus i mitt eget hus.