Puke!

Jag tror jag spyr snart... på fullaste allvar. Jag har ätit alldeles för mycket. Dessutom sött. Så här gick det till:

Efter träningen igår vart jag aspeppad. Och som vanligt när jag kommer igång att träna efter ett uppehåll glömmer jag bort att anpassa maten efter energiåtgången. Med endast en laxsallad (utan kolhydrater förutom lite hummus) tog jag och Emma en mycket rask promenad på lunchen. Emma går i min takt och vi hann säkert 3 kilometer. Efter jobbet var det dax för Steppass igen. Liksom igår märks det väl att jag haft uppehåll, men jag är inte den som ger upp så jag körde på stenhårt även i dag. Idag var det dessutom ännu lättare att ta ut svängarna eftersom passet bara var halvfullt. Det blir ju lätt så när vädret är så underbart.

Tog mig knappt hem efteråt och imon kommer jag definitivt ha ont i kroppen... det känns redan. Var så hungrig att jag trodde jag skulle gå åt. Hade passerat gränsen för att kunna tänka ut vad jag skulle äta så det fick bli det första jag kom på som innehöll protein. Två grova mackor med kokt ägg. Efter jag dratt i mig dom kändes det som jag ätit ett popcorn så jag fortsatte. Tilläggas ska att jag också fått mens idag och den dagen varje månad blir jag superhungrig. En liten skål musli med havredryck och jordgubbssylt. Mums!... Bara en till... å en till o.s.v. Eftersom jag alltid äter ur små skålar känns det inte som så mycket... ett litet trick jag faktiskt började med för att få i mig mer en gång i tiden när magen var som värst och den effekten tycks sitta i... tyvärr. Hungern fick mig att äta i ljusets hastighet och jag hann inte känna hur mätt jag var fören det var för sent... alldeles för sent.

Nu sitter jag här och kan inte annat. Jag mår psykiskt och fysiskt fruktansvärt och vet inte vad jag ska ta mig till. Jag måste släpa mig till sängen och somna kvickt för att få bort mättheten och illamåendet, men jag vet knappt hur jag ska ta mig dit. Reser jag mig kanske magen spricker. Lustigt nog läste jag en artikel om ätstörningar i Friskistidningen medan äggen kokade. Detta var vad jag skulle kalla ett klassisk hetsätning.

Just nu känns det som jag ALDRIG vill äta igen. Men tänk vad konstigt det är. I morrn när jag vaknar kommer jag säkert vara prick lika hungrig som vanligt och nästa gång jag blir så hungrig som idag kommer jag säkert ha glömt denna dag och äta prick lika mycket igen... Å hoppas den dagen aldrig kommer.