Hua, va konstigt jag mått, och mår för den delen, idag. Det började redan i morse med ett lätt och diffust illamående. Trodde ett tag jag skulle insjukna i vinterkräkflunsan eftersom både Emma och Nina konstaterade att det gick på deras barns dagis. Dock har jag ju aldrig haft det förr och illamåendet vart inte värre. Dock har det hållit i sig. Det gick över en sväng innan lunch, men kom tillbaka så fort vi började med eftermiddagsmottagningen. Så fort jag vrider lite lite på huvudet kommer det över mig och jag får koncentrera mig för att komma i balans.
Vid eftermiddagsfikat hade det försvunnit så jag bestämde mig för att gå på mitt inbokade skivstångspass. Jag kände dock direkt att det skulle gå kass. Musklerna skakade, trots att jag inte tog i fullt som jag brukar. Jag genomförde hela passet, men det var svårt när musklerna darrar som asplöv.
Efter passet var det ett rent helvete bara att få på sig kläderna igen och när jag sakta skakade ner för yttertrappen, gav benmusklerna vika och jag slant och vred foten nåt så in i norden. Jag stapplade vidare med fruktansvärd smärta in på Lucullus och fick kämpa tappert för att ens orka bära korgen och senare matkassen hem. Nu sitter jag här som ett kryss. Nåt är inte helt som det ska med kroppen det är ju ett faktum.
Om jag skulle diagnostisera mig själv, skulle första gissningen vara vätskebrist. Det är dock inte en fysiskt möjlighet eftersom det var det första jag misstänkte i morse och jag borde kompenserat det med råge by now. Dessutom dricker jag alltid väldigt bra nu för tiden eftersom jag märker att det har otrolig betydelse för prestationen vid träning. Den enda diff.diagnos jag kan komma på nu, efter att ha uteslutit magflusan som ju borde brutit ut vid det här laget, är nån annan typ av flunsa. Jag känner mig inte alls sjuk i övrigt, så nån vanlig begynnande förkylning känns osannolikt.
Men, gott folk, nu är det som så att jag har inte tid, eller råd att bli sjuk nu. Jag har kommit igång så himla bra med träningen nu efter jul och har ingen som helst lust att ta något träligt uppehåll. Dessutom har jag mycket att göra på jobbet. Känns inte som läge alls att skjuta på det. Och sen ekonomin. Jag ska ju för sjutton ut och resa och måste ha varenda krona jag kan förvärva genom mitt arbete. Nä, nu ska jag bombardera mig själv med protein och försöka ignorera mitt illamående och mina skakande muskler så gott det går tills det försvinner.
No comments:
Post a Comment