Tidens tempo

Idag är det ena måne kvar till julafton. Tja, vad ska man säga. Jag hänger fortfarande inte med i tidens tempo. Jag är max i september nu. Med lite tur är jag vid min 30-årsdag (som inföll i början av oktober) lagom till jul. Undrar vad det varit med denna höst som gjort att man inte alls hänger med. Det tycks ju inte bara vara jag, alla runt omkring säger det med.

Denna morgon har varit otroligt lång dock. Jag har suttit färdig i evigheter. Jag gillar ju i.o.f.s att sitta och inte göra nåt så här på morgonkvisten i lugn och ro, men jag vill att arbetsdagen ska vara över och så länge jag sitter här kommer det ju inte ske. Jag har två cystometrier med tolk och ett lunchmöte (och en massa annat också såklart) framför mig. Inte direkt upphetsande.