Jag vört så glad

Gick in på Lucullus för att handla yogurt och där mitt framför ögonen precis när jag kom in låg en uppenbarelse. En endaste, ljuvligt doftande vörtlimpa. Som om det låg och väntade på just mig. Till höger om mig såg jag en gammal dam med rullator. Hon sneglade på min limpa! Med kvickhet som en vessla rusade jag fram till brödet och slet åt mig det som om det handlade om hela världen. Damen verkade inte bry sig och kanske var hon inte alls ute efter min limpa, men huvudsaken är att jag fick den.


Doften från limpan ligger nu tät i hela lyan och jag är så sugen att jag nästan spricker. Men det får vänta ett par timmar för på schemat står en löprunda i den svarta, dimmiga kvällen.