Det första är när jag springer. Jag räknar. Inte till nåt speciellt eller för nåt speciellt, utan jag kommer bara plötsligt på att jag gör det. Nån form av meditiation kanske... inte vet jag. Igår försökte jag förstå upplägget på min räkning, men det finns bara ingen logik i det. Jag tänker på nånting och nästa gång jag blir medveten om vad jag gör så brukar jag oftast vara nånstans runt 129. Jag tror jag brukar börja på 20. Det finns alltså ingen logik i det. När jag kommer på det slutar jag för då blir det oftast otroligt tungt att springa, men sen är jag plötsligt där igen. Helmysko och helt utan förklaring.
En annan sak jag gör är när jag på morgonen ska låsa dörren. Eftersom jag bor högst upp och längst in kommer inget eller bra lite ljus in från lamporna utanför trappfönstret. Trots detta ger jag mig varje morgon på att försöka låsa dörren utan att tända lampan. Och vad gör jag då när det inte lyckas... jo, jag blundar!!! och tror väl på nåt sätt att detta skulle gå bättre, vilket det såklart inte gör. Allt detta sker ju under sekunder och jag tänker inte på vad jag gör, men jag har nu kommit på mig själv med att upprepa samma grej flera mornar. Sen tänder jag lampan och låser dörrn.
Visst är det mysko att man lägger sig till med saker som man inte har en aning om och som dessutom inte gör någon som helst nytta? Om jag bara kunde begripa varför, men det gör jag inte... inte alls. Nåt sjukligt I guess.
2 comments:
Hahaha, är du säker på att du är helt stabil i skallen? ;)
Inte alls så säker faktiskt :)
Post a Comment