Eftersom jag glömt hämta ut min hemresebiljett tidigare i veckan gjorde jag det på morgonen. Av någon anledning glanade jag på biljetten efter den skrivits ut (jag åker så ofta så jag kollar aldrig, vilket jag nu lärt att jag bör). Herregud! jag hade ju bokat den på fel datum. Måndag den 16 november stod det. Hjälp, vad göra? Helt förberedd på att bli tvingad att köpa en sprojtans biljett stegade jag in till kassorna (som gudskelov var öppna). Och tänka sig. Utan att bråka bytte hon ut min biljett, trots att datumet ju redan passerat. Tar emot att säga det, men tack damen på SJ.
Framme på jobbet och redo att åka, kommer Malcolm och meddelar att vi kommer bli sena eftersom han måste göra en operation först. Inte fören 10.15 var vi iväg. Eftersom det tar drygt 2 timmar till Uppsala fanns det ingen chans att hinna i tid till 11.30, då vi skulle börja med lunch på Restaurang Sven Dufva, som har bland den godaste maten i husmanskost jag nånsin ätit ute. Istället blev det en drive-in på Burger King i Västerås. Nu är det som så att Malcolm är mannen med jordens största självförtroende. Som urolog och kirurg med all rätt, som bilförare... not so much. Jag måste erkänna att jag var aningens skraj när han sicksackandes i trafiken samtidigt skulle ha i sig en Angus-meny... men det gick. Tur att det är lädersäten i hans BMW.
Väl framme vid 12.30 stegade vi in på ROC där vi fann att de andra varit så gulliga att de tagit med matlådor till oss. Helt förgäves för jag kunde inte få i mig en bit till efter den enorma burgaren.
Vi var klara i god tid för mig att hinna med bussen som skulle ta mig till Enköping. Alldeles för god tid... och sen började det regna. 20 minuter innan min buss skulle gå ankom en buss med samma nummer och destination och föraren tyckte det gick bra att jag hänka på den, så det gjorde jag. Det gjorde ju inte mycket nytta för jag fick ju vänta i Enköping i stället. Inte direkt nåt nöjesfält... stationen påminner lite om Falköpings faktiskt.
Resan slutade med ett gott skratt. Från speakern på tåget: "Om några minuter är vi framme i Örebro... som är så OÄNDLIGT stort att vi stannar två gånger. Först Örebro central".
Det roliga i detta, för er som inte känner till det, är att det i Örebro även finns Örebro Södra Station. När det finns två stationer tänker man ju att antingen staden är väldigt stor eller stationerna åtminstone ligger på varsin sida stan, men så är det ju inte. Det kan inte vara mer än nån kilometer emellan och jag har många gånger undrat vad i hela friden det ska vara bra för... kan tänka att många med mig undrar samma sak.
Hemma nu alltså... lika dränkt som jag var igår. Regnet bara öser ner. Ska bli skönt att hoppa ner en sväng i badet innan jag unnar mig en kopp te och några vörtbröd.
No comments:
Post a Comment