Dagen har gått i ilfart faktiskt. Jag gillar torsdagar så mycket. Tycker alltid de går ganska snabbt och bra. Kan bero en del på min inställning antar jag. Man är ju glad att helgen närmar sig såklart. Torsdagskvällar är också den kväll jag oftast är helt ostressad. Inte en massa som måste fixas för det är bara en halvdag kvar. Sen har man all tid i världen... typ... fast inte alls, men ni hajjar.
Dock... och ett stort DOCK. Jag längtar så jag kan dö efter Göteborg. Staden, stämningen, vännerna och såklart Daniel. Why OH WHY har jag stannat kvar i den här staden så länge när jag egentligen velat flytta till Göteborg i princip ända sedan Cillan gjorde det för si sådär hundra år sedan? Göteborg har ju allt. Det är en fin stad. Människorna är underbara. Det finns massor med saker att göra. Alla mina vänner är där och framförallt då min bästa. Vad har jag här? Ok, jag har min mamma. Det är inte lite. Men hur mycket träffas vi egentligen? Inte alls mycket. Prata i telefon kan vi ju göra från vilka platser som helst. Antagligen skulle vi träffas mer om vi bodde i varsin stad. Och sen har jag mitt jobb som jag egentligen älskar (trots att det är en del gnäll om det här), men Göteborg har också en urologklinik. En större, som gör samma stora operationer som vi fast ännu fler. Jag skulle säkert trivas prick lika bra där när man gjort sig hemmastadd. Det är så idiotiskt att jag väntat. Hade jag bott där nu hade allt varit så mycket lättare. Jag hade kunnat hänga med Cillan och övriga vilken dag som helst utan att åka 30 mil. Jag och Daniel hade kunnat träffats som vanliga par och jag hade kunnat lära känna hans son snabbare. Jag hade dessutom kunnat få sällis till gymmet, gått på konserter, fikat, gått på andra events utan att behöva planera evigheter innan för att få ledigt. ALLT HADE VARIT SÅ MYCKET BÄTTRE!
 |
| Min rara karl på Hedens loppis i lördags |
No comments:
Post a Comment