Balkongkaffe

Det är så himla skönt på min balkong så här på förmiddagen... innan solen kommit hit. Jag har varit vaken ett tag. Skulle gått upp 4.00 och är bombsäker på att jag ställde klockan igår, men den ringde inte. Som tur är vaknar jag ju av mig själv och 4.30 steg jag ur bingen. Hann varken vakna eller dricka kaffe för 5.00 skulle jag hämta upp mamma och Jordan på Norra Strandgatan för att köra dom till Arlanda.

man märker inte riktigt hur beroende man är av morgonkaffe förrän man blir utan. Höll på att dö innan vi äntligen hittade en mack som var öppen ca 10 mil från Örebro. Väl framme på Arlanda var det bara att släppa av brudarna och sen köra hem igen. Men det går snabbt med Saaben. Jäkla ax i den! Dessutom knappt nån trafik så klockan 9.00 var jag hemma igen. Gav mig ut för att springa en sväng, men det var redan alldeles för hett och det blev nog inte mer än 3 km. Uruselt, men å andra sidan har jag ju sprungit varenda dag sen jag kom hem så en dag som är lite sämre gör knappast nåt.

Konstigt nog känns det mycket tomt nu när mamma och Jordan åkt. Jag menar att det är konstigt eftersom jag ju faktiskt inte träffat dom så mycket så egentligen blir det ju ingen direkt skillnad, men bara vetskapen om att jag inte kan gå dit om jag känner för det gör att det känns tomt.

På torsdag kommer Cillan. Vi ska åka till Åsbro en sväng och hälsa på Irre och PJ som huserar där ute på landet ett par veckor å sen bär det äntligen av till Göteborg igen. Men innan dess... Ja, va fan händer innan dess? Inte ett skit. Måndag, tisdag och onsdag har jag inget som helst planerat och jag kan banne mig inte komma på nåt att göra heller. Det ända jag kan komma på är att gå ut till Stadium Outlet där jag inte varit på ett tag, men det tar ju inte lång stund och fyller knappast ut tre dagar. Städa klart ska jag också göra... har småstädat i några dagar, men sparat på dammsugningen eftersom jag vill att det ska hålla sig tills jag kommer hem från Göteborg. Dessutom är det ju inte så jäkla lockande att städa när det är 800 grader varmt.

Min tristess och handlingsförlamning beror såklart på att jag bara vill iväg till Göteborg. Det jobbiga är att jag vet att jag bör sysselsätta mig för att det ska gå snabbare, men ju mer jag försöker komma på nåt, desto mer stiltje tycks det bli i hjärnan. Nä, har någon nåt tips tycker jag ni ska hojta.