WaaaaawWiiiiiiiii

Jag sliter mitt hår. Vad är det för fel på mig. Jag går omkring som i dvala. Jag känner mig inte vaken. Segt i huvudet, stel i kroppen. Nåt är ju galet.

Tvingade mig själv att gå och träna efter jobbet. Det gick åt helvete. Det är inget fel på flåset, men kroppen orkar inte. Jag brukar inte tycka detta pass är diretk jobbigt normalt, men nu var det döden. Det ända som inte sviker är förmågan till utklassning vad gäller armhävningarna.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det är så frustrerande att jag tror jag dör. Jag vill ju va pigg och gör allt jag kan komma på för att bli det, men inget hjälper. Jag måste komma ur detta. Jag hoppas verkligen det funkar med lite semester.


Jag försöker se det lite positivt ändå. Nu vet... när allt känns skit, ska man föröska fokusera på nåt positivt yaddayadda blablabla. Så jag försöker... och jag kommer faktiskt på två saker.

För det första... det var faktiskt ljust när jag gick hem EFTER träningen. D.v.s efter 18.00. Inte helt illa. Och plusgrader har det varit, som smält bort ganska mycket snö. Det kanske finns hopp om en vår trots allt.

Nummer två är att jag fick den semester jag önskat. Det blir bara två veckor eftersom vi åker nu, och den ville jag ha ganska sent. Och så blev det alltså. Vecka 31 och 32. Perfekt.

Nu blir det lite proteinintag i form av kokt ägg och kesella med fun light. Mums. Hoppas det ger mig liten uns av energi så jag orkar tvätta håret sen.