Gråskala på utsidan

Det börjar kännas skittråkigt att behöva gå till jobbet. Inte för själva grejen, men för att vädret börjar krångla. Igår liksom i dag riktigt jäkla grått och regnigt på morgonen. Fy. Man önskar ju man kunde telepatera sig dit eller nåt. Men... det funkar ju liksom inte irl.

Idag ska jag alltså vara på dagkirugen. Ska bli skönt att göra annat. Dock känns det mindre skönt att veta att jag ska vara där och ta hand om två patienter på förmiddagen, medan mina kollegor på mottagningen ska klara av fem mottagningar under förmiddagen... det är ca 40 patienter som på morgonmottagningens tre timmar ska passera. Nu vore väl detta inte nåt problem om det inte vore för rumsbristen. Att personalen klarar av det är jag övertygad om, men finns det ingenstans att sätta patienterna blir det rörigt, stressigt och långa väntetider. Hoppas det går så smidigt för dom som det bara kan såklart.

På eftermiddagen ska vi ha blåscancergruppsmöte. Det var evigheter sen. Vi körde ju igång ganska bra (till skillnad mot andra) i vår grupp när allting startade upp, men sen fixade vi det vi skulle just då och sen har det liksom förfallit. Men nu ska det schemaläggas. En gång i månaden. Det tror jag är en bra idé.

Har ni insett att det är onsdag? Jag insåg det nyss. Det börjar alltså närma sig fredag. Jag längtar dit OTROOOLIGT mycket såklart för då är det dax för Göteborg igen. Men först har jag två och en halv dag att ta mig igenom.