Idag har jag parkerat stussen vid vår gamla avdelningssekreterares dator. Det innebär att jag normalt skulle ha en otroligt vacker utsikt över norr och Kilsbergen. Just nu är det svårt att tro att de ens finns nåt därute. Dimman ligger så tät att jag bara skymtar A-huset som ligger brevid och en och annan billykta som passerar nere på gatan.
Samtidigt finns en annan dimma inuti mig. Jag känner mig trött, seg och ofokuserad. Jag fyser så jag nästan skakar i min landstingskofta, trots att jag nästan bränner mig på pannan. Har under en och en halv vecka känt mig lite halvrisig på morgon, men det har hela tiden gått över. Det ända som är konstant är energibristen.
Nu hoppas vi att både den utvändiga och den invändiga dimman skingras, så vi kan få nåt gjort denna tisdag.
Dela foton på ett smidigt sätt med Windows LiveT Photos. Dra och släpp
No comments:
Post a Comment