Ibland undrar jag varför jag inte kan inse att jag inte kan. Som det här med bilen... jag vet inte hur man fyller på glykol så varför ska jag ge mig på det när det finns folk som kan? Jag ger mig på att sy upp kläder vilket oftast slutar i katastrof för jag har ingen symaskin och jag är verkligen kass på att sy för hand. Och samma sak nu med dessa jävla cupcakes. Jag har en så jäkla bra plan och det ska bli så jäkla bra, men jag kan väl för fan inte baka. Idag köpte jag nån form av sockermassa, orange karamellfärg och svart färg för att bygga små figurer att pynta med. Vad trodde jag egentligen? Att det skulle va skitlätt och gå skitbra? Pyttsan. Det var mjukt och oformligt och det vart svart och orange i hela köket. Jag provade göra döskallar, spindlar, fladdermöss och allt slutade bara i en deghög typ. Till slut har jag nu kråpat ihop 6 spöken och 6 pumpor men de ser förjäkliga ut och jag är inte alls nöjd. Har inte bestämt om jag ens ska ta med dom imon för det är ju nästan pinsamt.
Jaja, man ska väl prova i alla fall. Nu har jag gjort det och jag kommer ALDRIG göra det igen. Nu fattas väl bara att jag misslyckas med själva muffinsarna med på lördag.
Ni anar inte vad jag längtar efter imon... eller jo, det gör ni kanske. Det ska bli så himla gött att träffa den lille Dennis igen. Och Daniel med såklart. Dennis har beställt varma mackor i mon kväll allt ska bara bli supermys!
No comments:
Post a Comment