Men vad är det frågan om? Tredje dagen i rad jag sover till 5.00. Skumt och totalt olikt mig. Hade ju hoppats på att vakna lite tidigare idag eftersom jag inte har någon matlåda, men det får la bli en burk makrill och frysskadad gurka idag då. Idag är dagen vi bävat för. 4 ESWL-patienter och 6 andra... iofs lokalanestesi vilket gör det lite enklare, men ändå. Vi har ju liksom bara 4 sängar. Malin kommer ju stå fast och skjuta stenar hela dagen, men tack och lov får jag förstärkning av Emma. Kommer bli kul och stressigt och dagen lär ju gå förbi innan vi ens hinner tänka.
Jag känner mig inte helt hundra idag heller. Det gick otroligt bra att springa igår kväll så jag trodde faran var över, men idag känns det sämre igen. Det är ju ofta så att mornarna är värst så jag hoppas ju det försvinner igen under dagen. Jag kommer ju behöva energin.
Trots att jag ju ändå bara jobbar hoppas jag verkligen att vädret vill skärpa till sig lite. Igår var fruktansvärt kvavt och jag saknar solen. Allt känns så mycket enklare när solen skiner lite. Nu är det bäst jag sätter lite fart. Off to a funny day.
No comments:
Post a Comment