Cytologiprov

Från det man är 23 ska man gå och ta cellprov på livmodertappen var tredje år. 23, 26, 29, 32 alltså o.s.v. Jag har varit en gång. Otroligt uselt. Eller ja, två nu då eftersom jag var iväg idag. Anledningen att jag inte varit fler gånger är inte för att jag tycker det är läskigt, utan för att tiden ofta varit mitt i arbetstid och måste man avboka en är det ju lätt att skippa det helt. Speciellt eftersom man inte får nån påminnelse.

Hur som helst nu har jag varit iväg. Jag ber folk dagarna i ända att hoppa upp i gynstol,och jag tycker nog jag tänker på integritet o.s.v, men det är inte förrän man ligger där själv man blir påmind om hur jälla obehagligt det är. Min barnmorska Barbro är mycket trevlig. Dock måste jag ge henne lite kritik idag för att hon inte gav mig nåt skynke att ha över mig eller åtminstone la ett över mig när jag låg där, nåt jag inte skulle drömma om att hoppa över på mitt jobb.

Jaja, hon skrapa på ena sidan och på den andra och sen en jäkla mascaraborste in i livmodertappen. Kändes faktiskt ingenting trots att det låter ganska läskigt. "Det ser ut som det ska och allt sitter där det ska". Inte för att jag frågade men det var ju skönt att höra. Snabbt och smidigt och sen var det över. Nu ska man vänta några veckor för att få svar. Jag räknar med en månad för jag vet ju hur det är med svar från patologen eftersom vi skickar prover dit varje dag.

Nu vill jag inte jinxa någonting, men jag mår ganska bra idag. Efter flera veckor total utmattning och en vecka med konstant huvudvärk, förutom igår, har det varit helt ok idag. Jag hade huvudvärk en släng i morse, men den försvann UTAN Brufen och tröttheten kom visserligen efter lunch, men den släppte ganska snabbt och var inte alls lika intensiv. Snälla låt det vara över och inte bara en tillfällighet. Det har fullkomligt tagit musten ur mig att gå runt och må skräp så länge. Nu ska jag ta tillfället i akt och ge mig på ett rejält träningspass. Må ju passa på.