Jag dööör. Har ju inte riktigt (läs inte alls) kommit igång med träningen efter julens förkylning. Sakta men säkert har jag känt hur kroppen börjat förfalla och det snabbt. Det är läskigt vad trött och slö man blir av att inte träna. Senaste tiden har orken varit på rock bottom. Som grädden på moset har jag sovit urkass och där är den onda spiralen igång. Dålig sömn, minskad ork, mindre träning som i sin tur leder till dålig sömn och minskad ork... ja, ni är med va?
Men... idag var jag på step. Vid 14-tiden idag trodde jag att jag skulle dö, liksom varje eftermiddag vid den tiden senaste veckorna och det var läbbigt nära att jag avbokade passet och gick hem istället när dagen bärjade ta slut. Dock tog jag förnuftet till fånga, pimplade multipla koppar kaffe och försökte att inte tänka medan jag gick mot Friskis. Och nu är jag såklart supernöjd med det. Det kändes att det var länge sen och visst krampade det lite i vaderna, men ack så skönt det var. Kommer säkerligen inte kunna gå speciellt snyggt i mon eftersom jag som vanligt inte hade tålamod att stanna genom stretchingen men det får jag ta. I rule helt jävla enkelt.
Nu till rubriken. I fredags firades Maria av. Maria ska flytta till kärleken i Alfta. De andra tjejerna på dagkirurgen styrde upp en överaskningsfest för na på 28:an och det hade tydligen varit superlyckat. Och så kom hemligheten ut... hemligheten som jag obekräftat vetat om i säkert en månad. Maria är gravid. Det är ganska lätt att dölja en graviditet i våra långt ifrån smickrande sjukhuskläder, men det hade allt börjat lysa igenom även dom. Och hon är inte den enda som är gravid. Nä, inne på avdelningen vankar flera stora magar omkring och nere på mottagningen har vi några stycken till. Vad är det som händer här? Nåt jäkla virus eller? Visst, jag jobbar på en arbetsplats där antalet kvinnor dominerar och det är väl alltid nån i närheten som är gravid, men detta tar fan priset. Jag då? Kommer jag sluta som den enda barnlösa i hela världen typ?... Men jag har ju ändå typ fått en 7-åring. Det är inte det minsta sämre. Han är ju den goaste 7-åringen out there.
Idag har jag på tal om ingenting sett det absolut vidrigaste jag nånsin sett. Ok, inte riktigt, men nära på. En tjej på Friskis som jag sett många gånger förr och förvånats över hur lite hon verkar bry sig om sitt utseende drog upp ärmen på sin tröja och jag trodde först det var ett stort svart ludd. Men... Det var en centimeterstor svart leverfläck beklädd med minst 10 långa svarta hårstrån. Jag stod precis bredvid henne och jag håll bokstavligen på att spy rakt ut. Och trots detta kunde jag inte sluta stirra. Var den verkligen på riktigt? Amazing!
No comments:
Post a Comment