Blä-dagen

Ok, veckans värsta dag igen. Tänk att den kommer åter varje vecka. Jaja. Börjar dagen på dagkirurgen som vanligt. Så far so good. Vad jag inte gillar är mötet som börjar 15.00. Mötet i sig är väl av intresse. Det är sjukhusets alla kontaktsjuksköterskor som ska träffas och vår kurator Elisabeth ska tydligen prata lite om nåt, men vad jag inte gillar är tiden. 15.00-16.30. När man är som tröttast på dagen och bara vill hem har jag ingen större lust att sitta i möte. Elisabeth är dessutom väldigt bra på att prata. Så pass bra att hon har svårt att sluta i tid. Inget illa menat. Det är bra att hon brinner för det hon gör, men det finns inget värre i min värld än att sitta och lyssna på någon på övertid och veta att det kan hålla på i oändlighet.

Börjar längta helt fantastiskt mycket till jul. Inte egentligen själv grejen jul, men det ska bli så gott att åka ner till Göteborg och veta att jag ska vara där i nästan 1½ vecka. Nu har jag ju en helg av roligheter innan dess, men det är ju en vanlig kortis.

På fredag förresten är det dax för Wisdom in Chains. Enligt mig ett av de bästa banden out there. Dock är tillställningen inte den man kunde hoppas på. Stället öppnar redan 18.00 och första bandet går på scen 20.00. Stället stänger redan 23.00 och hela kalaset är helt alkoholfritt. Det är Göteborg Straight Edge a.k.a Ungdomens nykterhetsförbund som anordnar spelningen och kudos till dom som får hit ett så stort band även om en vanlig hederlig spelning hade varit roligare.

Spelningen orsakar lite stress hos Fröken Svärd. Eftersom den är så tidig åker Daniel direkt upp på stan efter jobbet. Jag som ju har bilen måste ta mig till Norumshöjd och dumpa den och mina grejer där och sen jäkta till bussen och åka upp jag med. Ingen direkt brådska i.o.f.s, men jag har en känsla av att jag nog inte kommer slappna av ordentligt förrän jag möter upp Daniel och Tarzan... that's just me.

Jaja, men det är bara tisdag än.