Har packat upp alla mina fina presenter. Hur jag ska organisera allt får jag se i morgon, men återigen TACK ALLA NI UNDERBARA!
Om jag ska ge ett betyg på resan får det nog bli en ganska god 7 av 10. Kongressen gick ganska smidigt. Hört mycket intressant aom jag ska försöka lägga på minnet. Det var dessutom ganska kul att ha mitt namn i programboken och på storbildskärmen när Malcolm presentera vårt jobb. Skulle jag väl i min vildaste fantasi aldrig tro för några år sedan att mitt namn skulle förekomma i forskningssammanhang inför 550 personer. Redigt cool faktiskt när jag tänker efter.
Det var underbart kul att träffa gumorna igen. Det är så himla tråkigt att inte bo i samma stad som dom och kunna umgås, men det blir ju dubbelt så kul minst när man väl träffas. Nästa gång får det bli under lite längre och friare tid hoppas jag. Planerar en ny resa i november till Cillans bemärkelsedag. Då blire det banne mig Smultrondricka och Daija i stora lass.
Resan avslutades med en alldeles underbar hösthelg hos Bäjb, men som vanligt gick den förbi alldeles för fort.
Tågresan hem gick faktiskt väldigt smidigt och bra. Kallt som skrutt på perrongerna och jag trodde ett tag att urinblåsan skulle spricka när alla toaletter var ur funktion, men med torra byxor och hela blåsa anlände jag hem till ett regnigt mörkt Örebro. Det gick oerhört fort på sista tåget tack vare min gratis-Expressen.
Så nu var man åter i soffan med datorn i knäet. Måndag igen imon. Med största sannolikhet väntar mig där en lista på minst 80 namn från 2004 som jag ska läsa journaler på för att rapportera in recidiv- och progressfrekvens under 5 år till regionala onkologiska centrat. Känns lite mäktigt, men om jag skippar raster och sånt löjligt ska jag nog kunna fixa det med på 2½ dag.Sängen känns oerhört lockande nu, så dit bär det hän. Hoj tills imon.
No comments:
Post a Comment