Stacias IT-support

Fick ett desperat sms av min vän/kollega Anna (ni vet hon med bäbisen) att hon inte fick sin nya datorn att ansluta mot internet. Hon hade haft Telia på tråden, men de hade hjälpt henne föga. Som om jag skulle kunna hjälpa mer då, tänkte jag, men packa ner min fining (dätan då) i ryggan och begav mig söderut mot Örnsro.

(Premiär för nya pjucken. Kändes som att gå både i och på moln. Gonna love'm!).

Medan min dator startade upp kollade jag runt lite i Annas dator och hittade hennes anslutning. Bara för att klickade jag på reparera anslutning (det måste de ju såklart redan testat från supporten, men what the hell). Och vad händer? Jo, nätet funkar! Jag är en jävel på datorer jag, haha. Hur sjutton kan hon haft supporten i luren i över en halvtimme, utan att de testat reparera? Man kan ju undra vad de har för spån på Telias support.

Eftersom det gick så snabbt med dätan, tog vi en köpp köffe och gullade lite med Alice. Jag börjar bli riktigt haj på ungar om jag får säga det själv... jag kan i alla fall hålla i Alice utan att hon börjar skrika rakt ut.

Vi tog en promme till Ekersch innan vi skiljdes åt. Jösses, vilket jobb att handla med barnvagn i ena greppet och korgen i andra. Hur klarar folk av det? Anna fixade det galant i alla fall och sicksacka fram som om hon aldrig gjort nåt annat. I'm impressed.